Nr 181 2010
Malmö-boken med TBO snart här
Nestorn bland mästerfotografer Torbjörn Andersson (Arbetet, AB, Kvällsposten/Expressen) släpper nu på tisdag sitt magnum opus – Dokument Malmö. Staden i tusen bilder. Och vårt obsis är med!
Boken innehåller inte bara 1000 bilder, den är på 500 sidor med korta texter av min gamle kulturkollega Per Svensson och ges ut av Bokförlaget Max Ström.
Torbjörn har haft 40 000 bilder att välja och vraka ur.
Något liknande verk om Malmö har aldrig tidigare producerats. Vi är med andra ord historiska!!!
Torbjörn besökte oss i våras tillsammans med en delegation sydsvenska veteranjournalister och tycke uppstod.
Galilei som tecknare
Och apropå historia… 400 år efter Galileo Galiles Sidereus Nuncius-bok, där han bl a dokumenterar månkratrarnas existens, har vetenskapshistorikern John L Heilbron i Nature synat månteckningarna på nytt och noterar som ett särskilt plus för Galilei hans känsla för djup, perspektiv och skuggor inuti kratrarna. Italienarens månbilder är enastående dokument.
Den samtide engelsmannen Thomas Harriot. som också “kom på” teleskopet, gjorde betydligt primitivare månteckningar (kolla på nätet), men kanske var han rentav före Galileo med sina månobservationer? Harriots första dokumenterade månteckning är daterad 26 juli 1609, kikaren hade 6 ggrs förstoring tror vi, och med åren blev hans teckningar bättre och bättre. Spännande är det!
Martin Gardner hyllas
Bortgångne fritidsmatematikern, trollkarlen och forskningsfuskavslöjaren Martin Gardner (1914-2010) hyllas i nyaste numret av Sceptical Inquirer, som han medarbetade i och hjälpte under många år.
Martin Gardner tillhörde även teamet bakom Scientific American, där hans spalt med matematiska gåtor nådde en världspublik.
Några av Martin Gardners böcker finns även på svenska. T ex Rolig matematik i diverse upplagor. Om hur en läsupplevelse av den boken kunde forma en ung svensk, berättar t ex Chalmers-matematikern Ulf Persson i en nekrolog över Gardner för Normat (Nordisk Matematisk Tidskift) på nätet.
“Old mathematicians never die; they just lose some of their functions.”
Galaxtonåringar bråkar och har sig
Danska astronomer knutna till Niels Bohr Institutet i Köpenhamn går nu ut och berättar att de utforskat allmänt stökiga, extremt stjärnskapande (>1000/år) och aktiva galaxer som är så långt borta att de skapades bara 3 miljarder år efter “BB” (Big Bang).
– De er nærmest helt teenage-agtige og ustyrlige, påpekar Thomas R Greve, knuten till NBI:s Dark Cosmology Centre.
Med kolleger från Royal Observatory, Edinburgh, och Durham Universuty, England, har Greve studerat dessa bångstyriga galaxer och deras CO-halter med hjälp av radioastronomins interferenssamarbetande Expanded Very Large Array-instrumentering i New Mexico, USA (27 parabolantenner, varje instrument med diameterna 25 m).
En skön själs bekännelse
Intervjun i Forskning & Framsteg med Bengt Gustavsson, nypensionerad astronomiprofessor i Uppsala, har klart läsvärde. Han berättar gärna om sin religiösa bakgrund (kväkare) och om drivkrafterna bakom den astronomiska utforskningen. Han provocerar ofta sina kollegor med att anklaga dem för att idyllisera vetenskapen:
– Den verkliga drivkraften bakom våra försök att förstå hur universum är beskaffat är dödsförskräckelse. Förundran finns där också, liksom behovet att höja sig över och betvinga naturen.
Bengt Gustavsson erkänner att han haft en sorts “hatkärlek” till astronomin under sin karriär.
– Jag tycker att det är lite för kul, lite för ansvarslöst och lite för tjusigt. Det är någon slags puritansk ådra hos mig, antar jag.
Prof em Gustavsson ser astronomin som ungefär lika “nyttig” som opera och konst.
Personligen väntar jag på en memoarbok, där dessa hädiska tankar får ännu mer märg och innehåll.
“Årets bok” handlar om haven
Stefan Edmans bok Planeten Havet har utsetts till Årets Bok av Naturskyddsföreningen.