Jetstrålarna från Hartley 2

Jag kan inte se mig mätt på bilderna från NASA/EPOXI:s Hartley 2-passage i går. Ju mer man går in i dem, desto märkligare är de. Jag trodde t ex i min enfald att svansen bildas från ett eller två ställen på en komet, här pyser det ur alla håll och kanter. Det är som att se ett gammaldags frustande ånglok där ute i den planetära rymden. Ångpannan håller på att sprängas!

Jag väntar med stor spänning på experternas tolkningar. De lär ha bortåt 6000 bilder att välja och vraka ur!

* Kommer jetstrålarna från ytan eller under ytan, och vad betyder det att en jetstråle är riktad mot solen – inte från vår moderstjärna?

* Och den knottriga ytan – vad är det tecken på? Och den överraskande släta ytan mellan hantelns knottriga ändar?

* Hur fort strömmar gasen ut? Och vad består den mera exakt av?

* Pysande geysrar vid dag/natt-terminatorn – varför det?

Alkohol på månen

När jag skrev om det överraskande vattenfyndet på månen (W-bloggen nr 188) och skojade lite grand om kommande månbasinvånares behov av groggvirke, visste jag inte följande:

Att LCROSS-instrumenten i fjor även detekterade alkohol, ammoniak, metan, kvicksilver  och silver i efterskörden av raketkraschen i kratern Cabeus.

För varje hekto is man hittar här, hittas här också 1,55 gram alkohol!!!

(Källa: The Guardian Weekly, 5-11 Nov 2010)

“Budbärarens” namn förklaras

Merkurius-besökaren MESSENGER heter inte så av en slump. Det är en förkortning för  MErcury Service, Space ENvironment, GEochemistry and Ranging.

Inga fler exoplaneter

Det står stilla i avslöjandet av fler exoplaneter. 490 bekräftade planeter runt 412 stjärnor är fortfarande  den gällande dagsnoteringen.

Förnämliga priser

Som jag noterade i förra bloggen har vi inget “Nobelpris” inom astronomin, men vi har andra priser. ASP, Astronomicial Society of the Pacific, premierar sedan 1898 astronomer med The Bruce Medal. Medaljen går till astronomer för deras livslånga insatser och är namnad efter den astronomiska välgörarinnan Carol Wolfe Bruce.

Bara två svenskar har fått denna hedersutmärkelse: C V L Charlier 1933 och Bertil Lindblad 1954.

Dansken Bengt Strömgren bör också nämnas, han erhöll medaljen 1959. Strömgren kom ju så småningom till Princeton-institutet där han övertog Albert Einsteins arbetsrum!

Royal Astronomical Societys guldmedalj tilldelades även Bertil Lindblad och Bengt Strömgren, men här har faktiskt också Hannes Alfvén premierats (1967) – liksom lundaastronomen Axel Möller (1881).