Klart just nu:

Kavlipriset gick till tre teleskopbyggare

Precis nu kl 15.00 blev det känt att det norska astronomi/astrofysik-priset,  uppkallat efter fysikern och industrimannen Fred Kavli, i år gick till trion Jerry Nelson, Raymond Wilson och Roger Angel, samtliga tre verksamma i byggena av extremt stora teleskop.

Det är andra gången priset (“lilla Nobelpriset”) utdelas av Det Norske Videnskabs-Akademi. Prissumman är på 1 miljon dollar. Ribban sattes högt när det flotta stjärnpriset ffg:ade 2008, med kvasarupptäckaren Maarten Schmidt som en av vinnarna.

Jag ber att få återkomma i nästa blogg med synpunkter på priset,  pristagarna och deras  verk.

Prisutdelningen sker 7 september i Oslo (konserthuset), då den norske kungen, Harald, överräcker check, diplom och guldmedalj.

Alla fakta om ockultationen 8 juli

Nu finns alla data tillgängliga om  TBO:s  och Kristianstad-vännerna i  ASAK;s gemensamma ockultationsprojekt 8 juli på bordet. Bra!

8  juli –  med start 21:52 UT – ockulterar asteroiden Roma stjärnan HIP 79593 (δ-stjärnan, Ormbäraren) under 5,6 sekunder. Asteroiden förväntas orsaka en magnitudförändring från 2,73 (ursprungliga δ-stjärnans magnitud) till 13,5 mag, alltså en drastisk  minskning på 10,77 mag (~10,8 mag). Mera “total” kan nog en ockultation inte bli.

Kolla vår TBO-sida, kolla alldeles speciellt kartan var du har bäst chans att uppleva fenomenet.

Niklas Henricson, vår observatoriechef, har säkert inget emot MASSOR  av observationer, rapporter och kommentarer, som sen servas vidare internationellt.

Skål för pub-astronomin!!!

Christian Vestergaard tipsar om ett helt nytt trivsel-astronomiskt fenomen:  Pub-astronomi!!!!

Det är förstås engelsmännen, som inte hymlar om att kvarterskrogen, starköl, chips,  hygge och astronomiskt snack hör ihop (för de som så vill, inget tvång). Idén är så enkel och genial att den måste förbjudas, men i väntan på det så låt dig inspireras av de bägge unga Oxford-astronomerna Renee Hlozeks och Chris Lintotts idé att åka runt och pub-snacka om stjärnor, planeter och galaxer. Populärvetenskap på kvarterskrogsnivå!

Det står inte nånstans, vad jag vet,  att vi inte får koppla av och prata stjärnor samtidigt. Bra arbetsnamn för den svenska varianten kan ju förslagsvis vara:  “En iskall på obsis”. Plus då dagens tema, t ex  “Alkoholmolekyler i Vintergatan”. Nyligen kom det ju rapporter om vattenmolekyler i kosmos, så groggvirket är redan hemma.

Typiskt nog är det Jodrell Banks och Onsalas  radioastronomer som är bäst på  mest och flest metanolmolekyler i universum. Skål för det!

Neptunus koloxid resultat av kometkrasch?

Härom dan skrev Nature om den senaste teorin om varför Neptunus stratosfär innehåller så mycket koloxid, ju mer desto högre upp vi kommer. Så sent som för ett par hundra år sen kan gasplaneten ha träffats av en gigantisk och fuktig iskomet, vilket skulle förklara varför det finns mer koloxid i  stratosfären än i lägre atmosfärlager.

Misstankar om detta sakförhållande har tidigare luftats genom radioastronomiska studier, men nu tycks infraröda studier genom ESA:s Herschel-teleskop konfirmera misstankarna.

Att koloxiden läcker upp från planetens inre räcker inte för att få ekvationerna att gå ihop. Yttre krafter har spelat en avgörande roll och då tillhör en komet “the usual suspects”.

Neptunus, upptäckt 1846,  är solsystemets yttersta planet och ligger just nu i höststjärnbilden Aquarius, Vattumannen. Bör kunna ses på våra breddgrader så småningom om man har ett litet teleskop och vet exakt Decl och R.A., vilka hittas dag för dag på en massa sajter – t ex denna www,nightskyatlas.com.

Ett färgglatt observatorium!

Jakten på annorlunda observatoriebyggen och deras arkitektur  går vidare, och i dag landar vi i Inselheim Rüstringen,  på den ostfrisiska ön Wangerooge några mil norr om Bremerhaven, några mil söder om Helgoland utanför västra Tyskland – på Sternwarte Wangerooge .

Detta är ett skolobservatorium, ett modern sådant utrustat med Carl Zeiss-refraktor, en Celestron 14-reflektor m m.

Om verksamheten i dag vet jag inte så  mycket, hemsidan har några år gamla  astrobilder. Men det är ju så med denna typ av observatorier, kommer det gymnasieelever med intresse lever också teleskopen upp. Allmänheten verkar då och då få besöka observatoriet. Ska du ut och segla i dessa trakter i sommar, kolla gärna upp hur det ligger till.

PS.

En som ofta varit i  trakterna som fritidsseglare än min gamle Rotarykompis Bo Åhnebrink, som berättar om förrädiska rev typ Borkumriff, om bad,  om kurhotell och annat se- och upplevelsevärt.

– Den mest kända av de Ostfrisiska kur-öarna är  Norderney med pamiga byggnader och brunnsorkester.
Wangerooge har jag bara sett på avstånd då man håller rätt långt ut från ön för att nå Elbemynningen.

Vill man läsa något spännande om dessa öar, och det vill man ju, rekommenderar Bo den snart hundraåriga engelska spionromanen av Erskine Childers Riddle of the sands , som träffar stämningsläget nästa på pricken.

– Alla skäl att besöka dessa öar är goda!

Stjärnskåderi på Antarktis

Vinternattens köld är hård… inte minst nu på Antarktis, men det måste vara fantastiska stjärnnätter där nere vid randen till Sydpolen. I det eviga mörkret.

Antarktis är ett veritabelt eldorado för olika sorters forskning kring  vår egen planet och resten av universum, och stora planer hyses på den astronomiska sidan. Kineserna är i farten på sin sida av kontinenten, Dome A, och på det som kallas Dome C – en bergknalle på östra Antarktis – har sedan längre fransmän och italienare utfört en del astronomiska observationer vid sin s k Concordia station.

Förstudier inför framtida byggen pågår. Seeingen är så gott som perfekt här, de turbulenta vindarna sveper här så lågt som på 30 meters höjd och de är möjliga att besegra dels genom adaptiv optik, dels genom att förlägga teleskopen ÖVER 30 m:s höjd.

Närstudier av solen, jakt på exoplaneter, kosmologi i vid mening, infraröda studier genom interferometri och samkörning med rymdbaserade teleskop, är några forskningsobjekt, som den huvudansvarige Nice-atronomen Nicholas Epschtein berättar om i en nätintervju för  International Polar m Foundation. Artikeln innehåller massor av lästips.

Just nu rapporteras tempen vid Dome C till behagliga -60 grader Celsius. Nästan vindstilla.  Mörker. Brrrr… perfekt!