smallSedan upptäckten av de första exo­pla­neterna vet vi idag att exoplanetpopulationen är stor och mångsidig. Galaxen är vidsträckt med exoplaneter i alla möjliga storlekar och miljöer. Detta ger en möjlighet att lära sig om planeter helt olik vår egen. Vi bjöd in Jens Hoeijmakers, senior forskare vid Lunds observatorium, att berätta om detta spännande område. Dessutom senaste rymd- och astrobildsnytt och ett gymnasieprojekt.

IMG 1415BVi startade året med den stora finalen av vår frågesport "På spåret mot stjärnorna". Bengt Rönde hade under hösten kört ett par kvalificeringsrundor och nu skulle de bästa mötas för att utse vinnaren.  Vi fick också träffa en grupp ungdomar från Latinskolan i Malmö som nyss gjort sitt gymnasieprojekt på observatoiriet. Rymdnytt om nye svenske astronauten Marcus Wandt och boknytt om den legendariska astronomen Payne-Gaposchkin fanns också på programmet.

                               Vi numera vet att det runt spiralgalaxer finns svaga strukturer som är reliker från bildandet av den centrala galaxen. Genom att karakterisera dessa strukturer kan vi få information om den mörka materiens natur. Santi Roca Fàbrega är forskare vid Lunds observatorium och arbetar med ESA:s Arrakhis-projekt, vars huvudmål är att i detalj studera några vintergatslika galaxer och deras utkanter. Den 30 november berättade han om sitt sökandet efter mörk materia. 

juice2På månadsmötet den 26 oktober fick vi höra Gabriella Stenberg Wieser, rymd­fysiker och forskare vid IRF i Kiruna. Via zoom berättade hon om sin medverkan i JUICE-projektet, dvs om ESA:s rymdsond Jupiter Icy Moons Explorer, som nu lyckligen är på väg till Jupiter.

Det blev också mer astrofoto och premiär för "På spåret mot stjärnorna"! 

GS 20151027 FullMoon 5122 1Till septembermötet hade vi bjudit den kände astrofotografen Göran Strand. Medverkande via zoom berättade han genom sina bilder om sin passion för astronomi, ljus och olika ljusfenomen. Vi fick följa med på en resa bland regnbågar, norrsken, stjärnor och galaxer. Göran lät oss se och lära känna himlaobjekt närmare än kanske någonsin.
 

brondeBengt Rönde berättade om ett äventyr i juni 2023 på Teneriffa. En fantastisk stjärnhimmel från 2500 meter höjd, centrum av vintergatan synlig för blotta ögat och spännande astrofotoobjekt som inte kan ses från svensk horisont. Massor av foton av nebulosor, stjärnhopar och Vintergatan utlovas. Han vågade jämföra sin systemkamera med Hubble-teleskopet!

 

agertz1Frågan om hur galaxer bildas är ett olöst problem inom astronomin. Oscar Agertz, docent  vid Lunds observatorium, gav oss en överblick över hur vi tror galaxer bildas och utvecklas. Vad kan vi lära oss från de mest avlägsna galaxerna tillsammans med detaljerade observationer av stjärnor i Vinter­gatan? Oscar presenterade nya super­dator­simuleringar som skapar kosmologiska experiment och hur dessa leder oss närmare en teori för galaxers ursprung.

betelgeuze2Cassiopeiabloggen såg dagens ljus år 2010. Sedan dess har redaktören Ulf R Johansson hunnit med drygt 2000 ASTB-bloggar. Det var dags att summera de största händelserna under åren. Ulf R valde ut och kåserade om sina favoriter.

Mötet var sällskapets årsmöte med sedvanliga årsmötesförhandlingar. Vi fick också rapporter om ett avancerat gymnasieprojekt och ett egentillverkat meteorövervakningssystem.

exogiantUnder de senaste åren har man upptäckt mer än 5000 exoplaneter. Man har gjort stora framsteg även när det gäller att beskriva dem, inte bara när det gäller massa eller radie, utan också deras atmosfärer. Vi bjöd in Bibiana Prinoth, doktorand vid Lunds observatorium, att berätta om de senaste upptäckterna. Det blev också en spännande gymnasieprojekt­presentation och det senaste om Webb-teleskopet och vår egen teleskopsatsning ute i Oxie

Lund Observatory from the air smallTill årets första månadsmöte bjöd vi in dr Colin Carlile, forskare vid Lunds observa­torium och tidigare chef på ESS. Colin berättade om intensitetsinterferometri där målsättningen är att kunna skapa bilder med högre upplösning av stjärnor än vad som är möjligt med dagens teleskop. Vi fick också senaste nytt om den aktuella kometen och om de senaste rymdupp­skjutningarna. Dessutom en försmak av vår kommande satsning på Tycho Brahe-observatoriet.

julgranÅrets sista månadsmöte hölls  den 1 dec på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev ett "astronomiskt julbord" med ett antal goda smårätter på menyn. Tycho och hans nova  uppmärksammas på flera sätt. Vi fick rykande rymdnyheter och dessutom nya fina astrobilder. Ett nytt inslag var en finurlig liten astrotävling baserad på att känna igen himmelsobjekt.

entanglesmKvantmekaniken förutsäger att par av samman­flätade ljuspartiklar har egenskaper som inte kan förklaras med klassiska mo­deller. Istället hänger deras egenskaper samman på ett sätt som öppnar för nya möjligheter att använda kvantmekanik. Johan Rathsman, teoretisk fysiker, gav den spän­nande bakgrunden till årets Nobelpris i fysik. Vi fick också höra om ett nytt modellprojekt på Österlen, se färska astrobilder och höra om MARS.

bild1
Med galaktisk arkeologi menas att via "utgrävningar" av vår galax, Vinter­gatan, försöka förstå hur galaxer i allmänhet bildas och utvecklas. Vi bjöd in astronom Henrik Jönsson, Malmö universitet, som gör detta genom att analysera stjärnor i Vinter­gatans olika delar spektroskopiskt och därefter försöker lägga ett "arkeologiskt pussel".
Bokauktion och recension, astrobilder och rymduppdatering fyllde kvällen i övrigt.
 

cover smUpptäckten av exoplaneter får anses vara ett av de största genombrotten astronomin haft, kanske någonsin. Många astronomer forskar nu inom området. En av dem är Linn Eriksson som disputerade i våras på hur exoplaneter uppkommer. Vi bjöd in henne till höstens första månadsmöte! Till detta kom även nyheter från rymden och visningar av fantastiska astrobilder!

Iskärnor och trädringar innehåller information om den kosmiska strålningen omkring jorden sedan tusentals år tillbaka. Mätningar visar också tecken på att solstormar kan vara mycket starkare än vi tidigare trodde. Vi bjöd in en ledande forskare inom området, geologen professor Raimund Muscheler, Lunds universitet.

Astrohistoria, gymnasieprojekt och amatör­astrobilder stod också på programmet.

rebecca1Vintergatan, en spiralgalax och vårt hem i universum. Hur ser Vintergatan egentligen ut, och hur bildades den? Med hjälp av stjärnor, grundämnen, Gaia och supersimuleringar gav Rebecca Forsberg, doktorand vid LU, oss ett svar.

Mötet var också sällskapets årsmöte. Vi fick rapport om ett avancerat gymnasieprojekt och naturligtvis senaste rymdnytt. 

IMG 9274smVarför är solens korona mycket varmare än solens yta? Detta har varit ett mysterium som solfysikerna hittills gått bet på. Men Parker­sonden har passerat mycket nära solen och nu finns det nya data. Vi bjöd in sol­forskaren docent Henrik Lundstedt för att berätta och och förklara!

Vi fick också höra om Astronomisk Ungdom och om spännande observationer från Antarktis och Tycho Brahe-observatoriet!

Ryde smÅrets första sammanträde hölls den 27 jan, denna gång enbart via Zoom. Professor Nils Ryde från astronomiska institutionen i Lund  redogjorde för vår nuvarande förståelse för var livets atomer uppkommit i universum, med speciell tonvikt på den forskning som görs på ämnet vid Lunds observatorium.

Vi fick också nya spännande astrobilder från våra medlemmar Bengt Rönde och Ronnie Svensson.

start sm

Årets första sammanträde blir den 27 januari. Denna gång hålls det enbart via Zoom. Professor Nils Ryde från astronomiska institutionen i Lund kommer att redogöra för vår nuvarande förståelse för var livets atomer uppkommit i universum, med speciell tonvikt på den forskning som görs på ämnet vid Lund Observatorium.

Vi utlovar också några nya spännande astrobilder från våra medlemmar!

IMG 8984smÅrets sista månadsmöte blev ett astrono­miskt julbord. Som huvudpunkter fick vi höra om Rymdnod Syd i Lund och vår egen astropedagog berättade om de tio åren med rymdungarna. URSA i Finland fyller 100 år  och det blev en live-intervju med dem. Samt förstås senaste rymdnytt. Dessutom som förrätt: auktion på fina astronomiböcker.

bea1 smKan en stjärna bara försvinna? Detta är en frågeställning som astronomen Beatriz Villaroel diskuterade på mötet den 28 okt. En stjärna som försvinner är kanske ett bevis på hypotetiska “misslyckade super­novor” existerar — eller helt ny fysik. Men det kan också vara ett tecken på utomjordisk teknologi. På mötet berättade också idehistorikern David Dunér om sitt nya humanistiska projekt Space Humanities.

IMG 8770smDen 29 sept berättade prof Torbjörn Sjö­strand om den mystiska mörka mate­rien. Många har trott att denna skulle bestå av en enda sorts partikel. Bland alternativa modeller finns den s k "Hidden Valley"-typen, där den mörka materian kan inne­hålla en rik upp­sättning av olika sorters partiklar.

Bengt Rönde visade att man kan fotografera nebulosor, galaxer och stjärnhopar med bara en systemkamera och ett enkelt stativ. 

08 IMG 20210831 WA0000smHöstens första månadsmöte den 26 aug blev både fysiskt på Tycho Brahe-observatoriet och virtuellt via Zoom. Vi fick en rejäl uppdatering på de stora rymdnyheterna. James Webb-teleskopet ska äntligen skickas upp och Space X jobbar snabbt framåt. Vi fick en koll på nya astroböcker och så visade vår nye medlem Anders Hjelset upp sin fantastiska astrovagn.

pw0 smSolen har nyligen passerat solfläcks­minumum och är nu på uppgång igen. För att följa utvecklingen av rymdväder finns flera olika rymdsonder och observatorier på jorden som ger kontinuerliga observationer av solen, ett par av dem nästan nuddar solkoronan. Vi bjöd in solforskaren Peter Wintoft att berätta mer om detta. Hur påverkar utbrott på solytan jorden? Peter noterade bl a om hur ett solutbrott faktiskt nyligen ledde till urkopp­ling av en transformator i mellansverige.