Hoppa till innehåll

oktober 2011

Nr 250 2011

  • av

Supernovaglädje – supernovafrossa

Jag tror att gårdagens nyhet om Nobelpriset i fysik 2011 – se förra W-bloggen – har väckt allmän glädje bland astonomiintresserade, Universums accelererande expansion är en extremt viktig upptäckt, i klass med ett paradigmskifte eller i varje fall en “paradigmförskjutning”, och jag förstår att de tre Nobelprisvinnarnas svenska forskarkolleger är MYCKET GLADA, Jag frågade t ex Jesper Sollerman om han ville utveckla det “!” han kommenterat Nobelpriset med på popast.nu, och Jesper svarade som det var:

– Vad mer finns att säga?  Omtumlande är det.  Både upptäckten och Nobelpriset.  Har just druckit champagne med Ariel Goobar här på AlbaNova, berättade Jesper i går eftermiddag.

Jesper och hans kollega var ju själva med i denna epokgörande forskning, som vänt upp och ner på våra läroböcker.

Typiskt nog ramlar det in nya SN-forskningsresultat hela tiden:

Nu visar det sig t ex att just SN-smällar av Typ Ia, som använts och används som avståndsindikatorer i de kosmologiska sammanhangen,  kanske har en annan förklaringsgrund än den gängse, Idén att det handlar om vita dvärgar som slukar gas och stoft från en tvillingsol tycks nu få korrigeras:
Det rör sig i stället om två vita dvärgar som går ihop (“double-degenerate progenitors/binaries”)  och då når den där dramatiska Chandrasekar-massgränsen som får till resultat en supernovaexplosion. Gränsen går vid 1,44 solmassan – då jäklar gäller det att hålla i hatten!..

Bilden ovan visar en liten del av SDF, “Subaru Deep Field”,  med ett antal galaxer och supernovor. (Foto:  NAOJ)

150 supernovor har studerats på ett SDF-fält på 0,25 kvadratgrader.

Det påpekas för säkerhets skull i rapporterna att denna nya förklaringsgrund inte påverkar upptäckten av universums accelererande expansion och den mystiska  mörka energins existens, även om man får justera lite lätt i ekvationerna. De övergripande kosmologiska konsekvenserna påverkas inte.

Typ Ia-smällar var fem ggr vanligare för 5-10 miljarder år sen p g a att det då fanns många unga stjärnor som utvecklades till vita dvärgar (om vars existens astronomerna inte ens kände till för hundra år sen).

Forskarna säger inte att ALLA Typ Ia-smällar måste handla om två vita dvärgar, i sin sumemring talar de om… “but it appears that a large fraction of SNe Ia  are formed in this way”. Så dörren smälls inte helt igen.

Bakom de nya teorierna ligger mängder av observationer av supernovor i avlägsna galaxer, mätningar med några av världens största teleskop på Hawaii och så ardennern HST förstås.

Klassiska tidningsnyheter

Det är vår ASTB-ordförande Peter Linde, inte helt ointresserad av massmediers sätt att jobba, som fyndat på nätet och hittat denna rara godsak: New York Times-nyheten om upptäckten av liv på Mars, detta enligt Percival Lovell.

Star Wars-musik på Malmö konserthus

Förnämlig, storartad symfonisk  filmmusik står på MSO:s, Malmö-symfonikernas, program 14 och 15 oktober. Konserterna avslutas med John Williams Star Wars-musik (Throne Room & End Titles).,

Info om konserterna på www.mso.se.

Svarta hål elementarpartiklar?

Det är inte jag som skrivit det, det är Brian Cox i boken Ett utsökt universum (boken där svensköversättaren. min Gammel Dansk-vän i Lund Hans-Uno Bengtsson lät Povel Ramel och Wenche Myhre förekomma) som påpekar den elementära likheten mellan elementarpartiklar och svarta hål:

För bägge är laddning, massa och spinn ensartade. Mer karakteriserar dem inte.

Det finns forskare, påpekar Cox, som menar att svarta hål är gigantiska elementarpartiklar.

Det är bara tio år sen denna hädiska tanke sattes på pränt. Ve, tvi och fy!

Danska vänner med förnämlig hemsida

Midtjysk Astronomiforening med centrum i Silkeborg har en välmatad och faktaspäckad hemsida, påpekar Christian Vestergaard, och de jobbar med samma problem som allka ideellt bedrivna amatörastronomiska föreningar
När jag gick in om sajten upptäckte jag att de dessutom har ett obsis kallat – Cassiopeia!
När vi nån gång ska bilda en övergripande Öresunds-amatörastronomisk gemenskap, är MAF en självklar pusselbit i det upplägget. Så här ser deras logga ut:

Stjärnpoeter

Jag är något överraskad över Carl-Olof Börjesons fynd av en “stjärndikt” komponerad av Mikael Wiehe, som bor nästan granne med mig här i Malmö city. Han bör ha god utsikt över stjärnhimmeln över Pildammsparken, t ex.

Så här lyder texten:

Stjärnan

Det var på natten för länge sen
Jag låg och väntade på gryningen
Då såg jag ljuset så starkt och klart
Jag lämna’ allt jag hade och gav mej av

Jag följer stjärnan…
på himmelen

Min själ är trasig och kroppen tung av år
Jag har fått rynkor, jag har fått gråa hår
Jag är på resa mot ett okänt mål
Jag håller kursen så gott det går

Jag följer stjärnan…
på himmelen

Mycket har jag lämnat eller vrakat
Mycket har jag flytt och gått ifrån
Många har jag övergett och ratat
Aldrig har jag kunnat vända om

Sångens intro i Främmande land går att ladda ner här.

Detta var allt…

… från W-bloggen idag.