oktober 2011

ALMA har öppnat ögonen!

Redan den första publicerade bilden från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array), sammanställd av 12 samverkande teleskop mest som ett  prov,  visar vad detta superteleskop förmår prestera när det är komplett utbyggt:

* De så kallade Antenngalaxerna NGC 4038 och  NGC 4039 är ett par kolliderande galaxer som har dramatiskt förvrängda former. Medan det synliga ljuset visar oss galaxernas stjärnor, visar ALMA något som inte kan ses i synligt ljus: de moln av tätpackad kall gas ur vilka nya stjärnor bildas.

* Detta är den bästa submillimeterbilden av Antenngalaxerna som någonsin gjorts, heter det i pressmesset från ESO.

Ovan ser vi ALMA:s “bild” av galaxkrocken 75 miljoner ljusår bort. På ESO:s sajt finns en förklaring av färgernas betydelse, de återspeglar vilka våglängder som brukats.

Kopplar vi ihop ALMA-bilden med Hubble-teleskopets tidigare bild av galaxolyckan, får vi denna kompositbild:

* Gigantiska ansamlingar av gas finns inte bara i galaxernas två hjärtan men även i det kaotiska området där kollisionen ännu pågår. Här finns en rik reservoar av material för bildandet av framtida stjärngenerationer: den totala mängden gas uppgår till en miljard gånger solens massa.

* Observationer som dessa öppnar ett nytt fönster mot universum i submillimetervåglängder och kommer att vara nödvändiga för att vi ska kunna förstå hur galaxkollisioner kan få stjärnor att börja födas.

* Det här är bara ett exempel på hur ALMA kommer att avslöja delar av universum som inte kan ses med teleskop som observerar i synligt och infrarött ljus.

Teleskopsamlingen som nu växer fram på Chajnantor-platån i norra Chile, på en höjd av 5000 meter, utgör ungefär en tredjedel av de totalt 66 radioantenner som kommer utgöra det färdiga ALMA.  Avstånden mellan antennerna i denna mindre uppställning är bara 125 meter som mest, att jämföra med de 16 kilometer som kommer vara möjligt för det färdiga teleskopet.

Tim de Zeeuw är generaldirektör för ESO, den europeiska partnern i ALMA.
– Trots att ALMA är i ett tidigt skede i bygget överträffar det redan alla andra submillimeteranläggningar. Att vi kunnat nå denna milstolpe är en hyllning till de ansträngningar gjorts av många forskare och ingenjörer i ALMA:s partnerskapsområden runt om i världen. Det är de som gjort det möjligt, säger han.
ALMA:s våglängder är ungefär tusen gånger längre än hos synligt ljus. Genom att använda de längre våglängderna kan astronomer studera extremt kalla objekt i rymden – till exempel de tätpackade moln av kosmiskt stoft och gas ur vilka stjärnor och planeter bildas – och mycket avlägsna objekt i det tidiga universum.

Några svenska projekt har valts ut för ALMA:s Early Science-observationer. Ett av dem leds av Susanne Aalto vid Chalmers Tekniska Högskola.

– Vi studerar gigantiska vindar som blåser rent i galaxers inre. Sådana vindar reglerar både stjärnbildning och hur svarta hål växer. Med ALMA:s känslighet och skärpa kan vi kartlägga unika egenskaper hos dessa kosmiska blåshål och förstå hur de skapas och utvecklas, säger hon.

Målet för dessa tidiga ALMA observationer är en liten oansenlig galax, NGC 1377, som ligger circa 68 miljoner ljusår bort i stjärnbildenFloden. NGC 1377 verkar ha en vind av gas och stoft som är ovanligt kall.

– Vi misstänker att den ovanliga vinden drivs av ett svart hål i full färd med att växa sig större. Med ALMA kan vi undersöka vinden samtidigt som vi kan skåda in i det mörka stoftinbäddade hjärtat av NGC 1377 med hittills oöverträffad detaljrikedom. Det ger oss en fantastisk möjlighet att ta reda på hur galaktiska vindar kan uppstå, avslutar Aalto.

Susanne Aalto gästar oss på ASTB nästa gång, 27 oktober. Missa inte hennes framträdande då! Mer info på  ASTB:s hemsida.

Ny komet upptäckt

Fartfylld aforism

Aforism-makaren Inger Anckar-Svensson ha sagt detta (tack till Carl-Olof Börjeson som fyndat)

“Natten försvann med ljusets hastighet.”

Stackars Erasmus

Jag  satt och läste bitar av Ludvig Holbergs underbara satir och komedi Erasmus Montanus. Erasmus, denne högfärdsblåsa och bildningssnobb,  lärde en stackars bonde att jordklotet var runt men tvingades erkänna att det var platt som en pannkaka för att slippa bli inkallad.

Annars var Erasmus beredd att försvara sina tester till sista droppen ur sitt bläckhorn.

Obsis i Kroatien

Astronomin på Balkan  upptar inte våra tankar så att det stör, så tack till Christian Vestergaard (igen) som tipsar om Visnjans  observatorium i Kroatien. De har en mycket väl redigerad och livlig hemsida, och observatoriet verkar väl värt ett besök under semestern.

Huvudbyggnadens kupolarkitektur  har en lagom “gotisk” framtoning, tycker jag.

Astronomin här har som väntat en dramatisk historia, med alla krig genom åren inklusive det sista/senaste runt år 2000.

Med sitt 40 cm-instrument har Visjnan-astronomerna upptäckt 1400 asteroider.