Cassiopeia-bloggen

Från fotboll till gyrokronologi

Ett spinn off-projekt från det exoplanetsökande Kepler-projektet kallas Kepler Cluster Study och berör något så spännande  som att fastställa en stjärnas ålder genom dess rotation. Bakom forskningen ligger senast en Harvard-Smithsonian-astronom med det danskklingande namnet Søren Meibom, forskare och gammal fotbollsspelare från Odense (se nedan) som avrapporterade sitt teams fynd på senaste mötet med American Astronomical Society.

Utgångspunkten är denna:

* Ju äldre en stjärna och dess planeter är, desto större chans att det utvecklats någon form av liv på planeterna. Om astronomer kan mäta de planetbärande stjärnornas ålder får de samtidigt veta planeternas ålder.

* Forskarna har särskilt fokuserat sitt intresse till stjärnors rotationer i öppna stjärnhopen NGC 6811, som anses ha en ålder runt 1 mljard år –  en åldersfördubbling jämfört med tidigare studier av de yngre hoparna Hyaderna, Praesepe, hopen i Coma Berenice och M37.

Med hjälp av en teknik kallad “gyrokronologi” har rotationerna hos 71 dvärgstjärnor bestämts, och färgperiod-diagram ställs upp. Rotationer från 1 till 11 dygn (= spektralklass F till K) uppmättes, och kopplingen mellan rotation-ålder-massa tycks stämma överraskande perfekt, vilket är lovande för fortsatta mätningar av stjärnor även  utanför hoparna. Astronomerna har hittat en ny och nästan ofelbar “klocka”, åtminstone bland mindre stjärnor typ solen.

Under fyra år jobbade Meibom et al intensivt med att sortera ut förgrundsstjärnor från NGC 6811, 7000 stjärnor ingick i förstudierna, och sen följdes ett antal extra noga med jordbundna teleskop på Mt Hopkins, Arizona, innan Kepler-sondens fotometriska finoptik kom in i bilden. Kepler finslipade detaljerna när det gällde förmörkande stjärnfläckar, som använts för att mäta stjärnornas spinn.

Søren Meibom är född i Odense och är gammal fotbollspelare (anfallare) med förflutet i det danska juniorlandslaget bland annat. “Svenskdödare” tror jag inte han är, men han har spelat mot landslagen i  gamla Sovjet, DDR, Nordirland m fl. I träningsmatcher på klubbnivå har motståndare lystrat tll klubbnamn som Tottenham, Napoli m fl.  Han var påtänkt för EM 1992, som Danmark ju vann, men en skada kom emellan.

Meibom kan jämföra sig med en annan fotbollstokig dansk naturvetare – Niels Bohr!

Bortsett från fotboll… glöm inte glosan gyrokronologi!

Rapporten från Sören Meibom och hans kolleger finns här i sin helhet:

http://arxiv.org/pdf/1104.2912v1

Endeavour hemma igen – nu är det danskarnas tur

Det var en snygg och mjuk, nästa estetiskt överjordisk, landning som utfördes av rymdfärjan Endeavour i Florida-mörkret i morse, direktsänt av NASA:s egen tv.

Inga jämförelser i övrigt, men nu håller vi, som den enarmade banditen sa, tummen för det danska suborbital-projektet. Christian Vestergaard tipsar om de rödvitas sajt här:

http://copenhagensuborbitals.com/

Zwicky vs Baade

Apropå hatet mellan de stora astronomprofilerna Fritz Zwicky och Walter Baade, bägge knutna till Caltech-observatorierna, så berättas det av dåvarande Caltech-chefen Jesse Greenstein att Zwicky under kriget hade kallat Baade nazist, vilket han inte var. (Men Baade behöll otaktiskt nog sitt tyska medborgarskap och blev aldrig amerikansk medborgare!)

Baade var så rädd för Zwicky att han inte ville vara i samma rum som kollegan. Han fruktade rentav att Zwicky skulle döda honom!

En vanlig svensk akademisk utnämningsstrid är som en mild västanfläkt mot vad dessa astronomiska toppforskare kunde säga och tycka om varandra.

En spiralgalax som Vintergatan

ESO-astronomer har använt WFI-kameran på MPG/ESO 2,2-metersteleskopet för att fånga NGC 6744 på bild, berättar ett ESO-mess i dag.

Denna uppseendeväckande spiralgalax ligger ungefär 30 miljoner ljusår bort, i stjärnbilden Påfågeln på den södra stjärnhimlen. Men bilden skulle nästan ha kunnat vara ett foto-vykort föreställande vår egen Vintergata, taget och skickat av en extragalaktisk vän, eftersom denna galax är mycket lik vår egen.

Vi ser NGC 6744 nästan rakt ovanifrån. Med det dramatiska fågelperspektivet kan vi se hur galaxen är uppbyggd. Om vi hade haft teknologin till att lämna Vintergatan och titta tillbaka på den från rymden mellan galaxerna så är det ungefär denna vy vi skulle se. De slående spiralarmarna är svepta runt en tät, något avlång kärna och omgivna av en stoftrik disk. Dessutom finns det en förvrängd satellitgalax (NGC 6744A) som man kan se som en fläck till höger och nedanför NGC 6744. Denna galax påminner om ett av de Magellanska molnen, Vintergatans granngalaxer..

Något som skiljer sig mellan NGC 6744 och Vintergatan är deras storlekar.

* Vår galax är ungefär 100 000 ljusår tvärs över, men galaxen på bilden har nästan dubbelt så stor diameter.

*  De stoftrika spiralarmarna innehåller en mängd glödande stjärnbildningsområden (röda på bilden) och ger denna Vintergats-dubbelgångare sitt uppseendeväckande spiralmönster.

Den är bilden togs med WFI-kameran som sitter på MPG/ESO 2,2-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Bilden skapades från exponeringar med tre filter som släppte igenom blått, gröngult och rött ljus och ett filter som släppte igenom glöden från vätgas. De olika filtrena har färgsatts i bilden som blått, grönt, orange och rött.

Hela pressmesset här:

http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1118/

ASTB-rekord?

Jag känner mig inte speciellt lastgammal, men herregud – det har gått ett par år över mitt 50-årsjubileum som medlem första gången i ASTB. Det bör ha varit runt 1958-59 som professorskan Lundmark, Birgitta Lundmark, välkomnande mig på ett ASTB-möte på Hotel Residens i Malmö. Jag har för mig att Helge Bohlin var ordförande och Bertil Anders Lindblad sekreterare.

Jag togs MYCKET VÄL omhand.