Nr 51 2011
Discoverys himmelsfärd – 27 år senare….

Tack som vanligt till Lars Olefeldt, som tipsar W-bloggen om en unik sida av Discoverys sista uppskjutning: Fotad från ett flygplan! Filmen finns här:
http://www.wimp.com/shuttlelaunch/
Titta och njut… och blir lite nostalgisk:
Discovery sköts första gången upp 1984, för 27 år sen. Jag var 39 år gammal, livet lekte, jag visste inte vad 40-årskris var för något, Olof Palme levde och regerade. Apple kom med sin första Mac, vinter-OS ägde rum i Sarajevo (Katarina Witt!!!) och sommar-OS i Los Angeles, Berlin-muren stod där den stod och Sovjet var intakt, den engelske komikern Tommy Cooper avled, Herreys vann schalger-EM med Diggi-Loo, Diggi-Ley, P W Botha blev president i Sydafrika… det pågick ubåtsjakt utanför Karlskrona, Indira Gandhi mördades, Ronald Reagan omvaldes…
Och vi hade nio (9) planeter!
Exoplaneter var bara en fix idé hos vissa.
Ghosbusters lockade oss till bian liksom Indiana Jones och de fördömdas tempel.
En liter mjölk kostade drygt 3 kronor.
Apropå stjärnpiruetter!
Jag vet – naturligtvis – att vi rent spektroskopiskt kan se att himlakroppar, stjärnor, galaxer, kvasarer, rör sig, expanderar – men har vi BILDBEVIS?
Galaxer, t ex, har vi nu fotograferat i bortåt 150 år, och vi borde kunna se rent konkret att de rör sig och roterar. Knut Lundmarks motståndare Adrian van Maanen t ex, tyckte ju sig se rörelser i M33 – vad vi idag kan se av van Maanens rörelser är “noll” men i princip var han kanske bara några miljoner år fel i mätningarna. Vissa novors ljusekon ser vi definitivt utvidga sig – ett klassiskt exempel är Nova Perse1 1901, GK Persei.
Snart kommer Strindberg-sällskapets årsbok, och vem tror ni har utrett den novans och “Ågysts” relationer? För August Strindberg betydde denna stjärnsmäll 1901 oerhört mycket. Återkommer i ärendet!
Ett intressant exempel på ljusekon erbjuder även Cassiopeia A, en supernovarest som lockar till sig yrkesastronomerna varje dag och natt – liksom smällen 1987 i Stora magellanska molnet.
