Nr 49 2011
Dagens rättelse 1:
Även asteroiden Lundia har en måne!
En komplettering. Tack till ASTB:s vicechef Anders Nyholm, som påpassligt noterar apropå förra bloggen:
– Tack för nya W-blogginlägget om asteroidmånar! Glöm inte att vår egen 809 Lundia, döpt av Max Wolf i Heidelberg efter du-vet-vad, också har en måne, upptäckt 2005.
Relevanta data finns t ex här:
http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00809.html
På nätet står att genom ljuskurvestudier kunde polske astronomen A Kryszczynska med flera i september 2005 upptäcka en måne till Lundia men att denna måne och huvudobjektet är lika stora, 6 kilometer. Avståndet mellan kropparna är cirka 12 kilometer. De cirklar runt varandra på 15,4 timmar.
Genom senare CCD-fotometriska mätningar har polackerna finslipat sina mätningar genom och pratar nu (= 2009) om avståndet 15,8 km ocvh diametern 9,1 km.
I facklitteraturen kallas Lundia för en “synkron binär asteroid”
Dagens rättelse 2:
“Svensken” är fransman!
Tack till Robert Cumming, som erinrar om att Johan Olofsson – se förra bloggen – faktiskt är en fransk astronom.
Jag har snokat runt lite om denne unge forskare och han tycks ha rötterna i Grenoble.
På sin hemsida berättar Monsieur Olofsson om sitt intresse kring protoplanetdiskar runt sollikande stjärnor (T Tauri-stjärnor).
Hela den spännande ESO-rapporten kring planetskapandet finns förresten här:
http://www.eso.org/public/archives/releases/sciencepapers/eso1106/eso1106a.pdf
Kim Nilsson tar hjälp av ELVIS
Det var en lysande föreställning i Vattenhallen i kväll i Lund – detta kan ju bli en av ASTB:s bästa möteslokaler framöver. Mycket folk på plats, spännande att få strosa omkring bland alla kuliga prylar och experiment – och så kröntes kvällen av ett lysande föredrag signerat Kim Nilsson om hennes arbete som ESO-galaxforskare i Heidelberg. Pedagogiskt, klartänkt, frågestimulerande.
Kim har förflutet som amatörastronom – hon var MARS siste ordförande, själv var jag den förste. Men som jag alltid säger om föreningars uppgång och fall:
Gråt inte över spilld mjölk!
Allt har sin tid.
Kim Nilsson har en trevlig hemsida. Den finns här, med make, katter och allt.
Där kan också läsas om hennes satsning på ELVIS-projektet, som hon pratade om i kväll.
Goodbye, Gliese 581g!
Potsdam-astronomen René Heller punkterar en del överoptimistiska tongångar apropå “beboeliga zoner” runt stjärnor med låga massor typ röda dvärgar.
René Heller och Potsdam-teamet har räknat på diverse tidvatteneffekter, som kan orsaka att jordlika planeter i ett sånt system får en rotation som är vinkelrät mot planetens omloppsbana (= frånvaro av årstider, kalla poler, stekheta ekvatorsplan) och dessutom begåvas med ett synkront år/dygn á la jordens måne.
Heller och hans team har särskilt synat Gliese 581g, som i höstas väckte världsvid uppmärksamhet och som somliga astronomer trodde var beboelig. Men Gliese 581g har inga årstider, planetdygnet är lika med planetens år, och sannolikt finns inget vatten på planetytan.
Så: Goodbye Gliese 581g! Eller snarare: Auf wiedersehen!
– Om vi vill finna en jord nr 2, måste vi leta efter en sol nr 2, lyder budskapet från Potsdam.
Skepticismen från W-bloggens sida (se W-bloggar nr 167 och nr 178 2010), var nog inte så dumt trots allt.