Upphittat: Rymdens kolfotbollar!

Först ställer vi upp en kemisk teori om C60, en stabil kolmolekyl – den fjärde i naturen förekommande formen av grundämnet. Sextio kolatomer bildar fem- eller sexkantiga figurer ungefär som på utsidan av en fotboll

Sen skapar vi denna ihåliga molekyl  i labbet.

Och sen, som grädde på moset,  upptäcker vi C60-molekylen i världsrymden.

Så ser trestegsraketen ut.

1996 gick Nobelpriset i kemi till tre forskare (Sir Harry Kroto, Robert F Curl, Rick Smalley) för deras upptäckt av dessa fullerener, vars namn förknippas med den märklige amerikanske arkitekten  Richard Buckminster “Bucky” Fuller – på engelska kallas molekylen också “buckyballs” eftersom arkitekten designade hus och föremål som i sin ihåliga geometri påminner om molekylen.

Nu är vi framme vid sommaren 2010 och NASA:s slumpartade upptäckt av dessa molekyler i kosmos.

Nyheten är en månad gammal, och det var med NASA:s infrarödobserverande  Spitzer Space Telescope som upptäckten gjordes.

C60 är den största, för att inte säga den häftigaste molekylen upptäckt så här långt ute i rymden – i en ålderstigen planetarisk nebulosa med beteckningen TC1. Även den ovala C70-molekylen konstaterades.

Lite tur har astronomerna  onekligen haft, för ju mer molekylerna svalnar desto svårare blir de att detektera. Om hundra år går det inte längre att spektroskpiskt avslöja molekylen, inte med  dagens teknik i alla fall.

TC1 ligger 6000 ljusår bort i stjärnbilden Altaret och är, som alla planetariska nebulosor, resultatet av en gammal sols sista flämtningar.

På jorden har fullerener iakttagits i bland annat i en del meteoriter, intressant nog.

BBC är på hugget

Jag tror att BBC är den nyhetsorganisation som flitigast bevakar astronomiska nyheter. Senast dels planetsystemet med 5-7 planeter, dels nu storyn om hur en superdator räknat på galaxkrockar bara några hundra miljoner år efter Big Bang och hur dessa tidiga intergalaktiska trafikolyckor skapat enormt massiva svarta hål. (Tack till COB, som specialbevakar BBC för bloggens räkning.)

Strategiskt jobb på IAU

Proffsastronomenas IAU har nu utlyst jobbet som chef för kontoret som ska satsa på astronomins utveckling i tredje världen, IUA Office for Astronomy Development.

Kontoret ska jobba i minst tio år med projektet och är ett resultat av erfarenheter gjorda under  Astronomiåret 2009.

Pepparkakor som kometer

Vill man i vinter inför julen – vi är snart där – göra pepparkakor som kometer, så finns det faktiskt formar för detta. Den som letar hon finner. Och de kostar inte mycket.

Kärt barn har många namn…

Jag noterar med upphöjt ögonbryn att solens CME som i Coronal Mass Ejection, koronamassutkastningar,  nu också på engelska kallas solar tsunamis. Uttrycket lär mer och mer komma i svang ju närmare vi kommer nästa solaktivits-maximum, som kanske inte blir att leka med. På de 10-11 senaste åren har vi, med nanotekniken,  inte direkt fått färre utan snarare fler känsliga elprylar att hålla koll på.