Hoppa till innehåll

Nr 75 2010

  • av

Konsturet i närbild

Tid är pengar.. men tid är också urmakarkonst på hög och artistisk nivå.  Så: Hur ser Bernt Kjerströms konstur från 17oo-talet  egentligen ut? Per Ragnarson berättade ju om trellebogaren Kjerström och hans försvunna ur – nu funnet och identifierat – i blogg nr 63,  i slutet av maj och gjorde det mycket målande Men BILDEN hade jag inte klar för mig. Den skadan tas här igen, och gamle museimannen Per R ritar och berättar om uret som han kom på spåret genom lika träget som märkligt och slumpartat släktforskande,
Citat från blogg 67:
“- Vad hände med uret? Jag sökte på museer, Blocket, via tidningar men inget spår dök upp. Inte förrän under en spaning på släktforskarnas Rötter. Där dök en Kjerström-gift kvinna upp som ateljéporträtt, inlämnat av en sjuksköterska nära Växjö:
– Hallå, jag jagar ett konstur som denna farmorsmormor kan ha varit gift med.
–  Jaha, jag tror att det finns hos min syssling…
BINGO!
Så nu pratar jag med arvtagaren i 8:e generationen om att få det att spela igen.
Inte för att jag är religiös, men….”
Per presenterade sitt fynd på en träff utanför Motala för några veckor en.
Dagsläget?

– Att Bernt Kjerströms konstur finns hos dess nuvarande, åttonde generationens, innehavare i den trakt där den siste av sex generationer urmakare verkade, det vill säga södra Halland.

– När “skåpet” öppnas visas på luckan t v  Jesu födelse och på den t h  uppståndelsen. Främst i ledet i portent h  att paradera framför Jesus står Petrus med himmelrikets nycklar.

– Verket spelar sex psalmer och ytterligare en melodi – om det nu skulle kunna ses över till fungerande skick igen.

Bilden ovan har tagits av nuvarande ägaren på Per Ragnarsons begäran.

7000 NEO:s klara

Om jag förstår statistiken rätt, så har vi hittills upptäckt över 7000 NEO:s – alltså jordnära objekt, asteroider som vi bör hålla koll på. Hittills i år har genom Catalina Sky Survey, där Australiens gamla Uppsala-Schmidt spelar stor roll, upptäckts fyra nya potentiella jordkrockare.

Skönheter i Cassiopeia

Bilder, unika bilder, kablas ner från rymdfarkoster i parti och minut. Denna mosaikstudie i infrarött kom för några veckor sedan via NASA:s WISE, som är förkortning för jänkarnas Wide-field Infrared Survey Explorer.

W-nebulosorna. Foto:NASA/JPL-Caltech/UCLA

Vi befinner oss i vår favoritstjärnbild, Cassiopeia, och det vi ser är den så kallade Heart and Soul-nebulosan – nebulosan täcker en yta på himlavalvet cirka tio ggr fullmånens (i verkligheten ca 600 ljusår tvärsöver) och befinner sig 6000 ljusår bort, i Perseus spiralarm i Vintergatan.Naturligtvis pågår här stjärnskapande för fullt. Bubblorna vi ser är resultat av stjärnvindar och strålning från unga stjärnor.

I bildens nedre skymtar vi två famösa galaxer, Maffei 1 (den blå) och Maffei 2 (spiralen).

Ny bok av Lennart Nilsson

Så märkligt att ingen kommit på idén att utrusta Lennart Nilsson, professorn, fotografen, med ett rejält  teleskop. Eller låta denne bildnestor botanisera bland dagens 10 000-tals förnämliga astronomibilder. Vad skulle han med sitt känsliga öga fastna för?

Tills vidare får vi glädja oss över kompilat av tidigare mästarbilder som den nya boken Jag vill göra det osynliga synligt, som kommer på Bonnier Fakta i september.