Hett stoff: Ung exoplanet rör ju på sig!
(Nyredigerad version): Igår kväll släppte ESO en högst intressant nyhet: Att astronomer för första gången direkt har kunnat följa en exoplanet (Beta Pictoris b) och dess rörelse från den ena sidan av dess värdstjärna till den andra. Planeten har dessutom den minsta omloppsbana av alla exoplaneter som hittills avbildats direkt.
Planeten ligger nästan lika nära sin stjärna som Saturnus till solen, och forskare tror att den kan ha bildats på ungefär samma sätt som solsystemets jätteplaneter.
Då stjärnan är ung bevisar upptäckten att gasjättar kan bildas inuti stoftskivor på bara ett par miljoner år, en med kosmiska mått mätt mycket kort tid.
* Stjärnan Beta Pictoris är bara 12 miljoner år gammal – mindre än tre tusendelar av solens ålder – men väger 75 procent mer än vår moderstjärna. Stjärnan ligger ungefär 60 ljusår bort i den sydliga stjärnbilden Målaren.
* Stjärnan är ett av de bäst kända exemplen på en stjärna som är omgiven av en stoftrik debrisskiva . Utifrån tidigare observationer vet forskare att en del av skivan är skev, och att den härbärgerar även en sekundär skiva. Dessutom har man observerat att kometer faller in mot stjärnan.
– Det var indirekta men talande tecken som starkt tydde på närvaron av en tung planet. Nu visar våra nya observationer definitivt att det är så, säger teamledaren Anne-Marie Lagrange.
– Då stjärnan är så pass ung bevisar våra resultat att jätteplaneter kan bildas i skivor på tidsspann så kort som ett par miljoner år.
Mer ur pressmesset, som även innehåller ESO-konstnärens syn på saken t v:
* Enligt andra observationer, som nyligen gjorts, upplöses skivor kring unga stjärnor inom ett par miljoner år efter att stjärnan bildats. Jätteplaneter måste alltså bildas fortare än man tidigare trott. Beta Pictoris är nu ett tydligt bevis på att detta faktiskt är möjligt.
* Forskarlaget använde ett instrument monterat på ett av de 8,2-meters enhetsteleskopen som ingår i ESO:s VLT (Very Large Telescope), för att studera Beta Pictoris och dess omedelbara omgivning. Bilder togs åren 2003, 2008 och 2009.
– Planetens korta omloppsperiod betyder att vi inom kanske 15-20 år kan registrera hela banan. Framtida studier av Beta Pictoris b kommer att ge ovärderliga insikter om fysiken och kemin i atmosfären hos en ung jätteplanet, säger forskarstuderanden Mickael Bonnefoy.
* Ett par andra planetkandidater har tidigare avbildats, men alla ligger längre ut från sina värdstjärnor än vad Beta Pictoris gör. Om de hade funnits i solsystemet hade dessa planeter alla legat nära eller bortom Neptunus, planeten som ligger längst ut från solen. Det förefaller som att processerna som ligger bakom dessa planeter skiljer sig avsevärt från de som rått i vårt solsystem och hos Beta Pictoris.
Gert, Ep och Ein Stein
– Gårdagens understreckare i Svenska Dagbladet beskriver de svårigheter som mötte Albert Einstein och hans relativitetsteori i början. Bl.a. var en svensk-amerikan i farten och lanserade en alternativ teori, lästipsar bloggvännen Carl-Olof Börjeson.
– Jag gick till min Book of Limericks och fann givetvis en vers i ämnet, sålunda lydande:
There’s a wonderful family called Stein:
There is Gert, there is Ep and there is Ein.
Gert’s poems are bunk
Ep’s statues are junk,
And no one can understand Ein.
McNaughts nyaste komet
Till och med svenska medier har upptäckt att en ny komet (C/2009 R1 McNaught) är på gång på norra stjärnhimlen, men den är ännu så länge inte särskilt ljusstark, knappt synlig för blotta ögat. Ändå värd att hålla koll på! Och ljusare kommer den förmodligen att bli, men knappast så att det stör eller skapar nån större panik.
Bilden nedan var APOD 7 juni och togs härom natten av Jose Francisco Hernandez vid Altamira Observatory på Kanarieöarna. Svansen sträcker sig omkring fem grader över himlavalvet.
Alla banfakta här: t ex på denna NASA-sajt eller på denna IAU-sajt. Den som tar del av animationen hos NASA förstår varför IAU varnar för direkta observationer nära solen. Kolla också Astronomiguiden.
Om jag fattat saken rätt upptäckte Robert McNaught (som vanligt) sin komet vid obsis:et Siding Spring utanför Sydney i Australien, med den gamla Uppsala-trotjänaren, ett Schmidt-teleskop.
Vår Ven-guide kan allt
Ta chansen i sommar att besöka Ven och Tycho Brahe-lämningarna, för en bättre vägledare än ASTB:s vice ordförande kan ni inte få – Anders Nyholm sommarjobbar som guide och är beredd på alla kluriga frågor.
Fakta om öppettider, bokningar m m hittar du här.
Jag läste precis om raderna i Carl von Linnés Skånska resa, där han förklarar varför en båtresa till ön från Landskrona aldrig blev aktuell för hans del. Det BLÅSTE för mycket!
Mer ur pressmesset, som även innehåller ESO-konstnärens syn på saken t v: