Visst rör hon på sig!

Jag är med i en massa föreningar (alldeles för många!), bl a Frosta Härads Hembygdsförening eftersom mina rötter är i Höör. Årsboken Frostabygden 2010 har precis utkommit. Det kortaste men mest tankeväckande bidraget  är skrivet av Sven Stridsberg och bär titeln “Geologin i Rövarekylan”.

Rövarekulan var ett gammalt dans- och nöjespalats mitt i Skåne men i dag lockas vi mest dit för den avstressande naturskönhetens och den spännande  geologins skull. Stridsberg lär oss att Rövarekulans ler- och  skifferformationer är en 400 miljoner år gammal historia och att dagens Mellanskåne vilar på en kontinentplatta kallad Baltica, Baltiska plattan,  som på  drygt en halv miljard år rört sig från dagens södra Afrika till nuvarande läge. “Skåne” är här, geologiskt sett, ett synnerligen nebulöst begrepp, och vi fortsätter röra på oss – i nordostlig riktning!

På NE kan läsas att  Baltica och plattan med Nordamerika och Grönland en gång kolliderade och bildade den berggrund som kom att bygga upp skandinaviska fjällkedjan. Sydkontinenterna och Indien var ännu samlade till Gondwanaland. I början av silur steg havsytan, och grunda varma hav kom att täcka stora delar av de nordliga kontinentblocken. I Sverige finns skiffrar från silur i Skåne, Västergötland, Östergötland och Dalarna, medan olika typer av kalksten överväger på Gotland.

Liv var tidigt på plats, berättar Stridsberg,  genom sedan perioden perm utdöda graptoliter, som flöt omkring i vattenrymden och som levde på plankton.

– Fiskarna hade ännu inte utvecklats men “var på gång”, erinrar Stridsberg.

Dansk astronaut siktar mot stjärnorna

Den 33-årige dansken Andreas Mogensen är uttagen i den nya sameuropeiska astronautkåren och räknar med att få göra sin första ISS-tur med en rysk Soyuz-raket närmaste år. Mogensen intervjuas i  Berlingeske Tidende 9.5, och att hans  rymdresa blir med hjälp av en Soyuz-buren raket beror på att USA nu är på väg att montera ner rymdfärje-projektet på allvar.

Rymdfärjan Atlantis gör sin sista mission med start 14 maj, och efter  uppsändningarna av Discovery och Endeavour senare i år sätts den bortre parentesen för ett 30-årigt amerikanskt rymdfärjeäventyr. Som kostat flera människoliv, det får vi aldrig glömma.

När jag är ute och håller föredrag försöker jag vara extra pedagogisk när jag pratar om rymdfartens historia. Nazityskarnas och Werner von Brauns A4/V2-raket, verktygen bakom den moderna rymdfarten,  krävde drygt 20 000 slavarbetares död i Hitlers underjordiska raketfabriker och krävde dessutom en tribut på 7000-8000 Londonbors liv.

Rymdfarten har en hemsk och  omänsklig förhistoria, och den måste vi leva med, aldrig förtränga.

Uppsala finns visst i rymden!

Särskilt tack till Hans Bengtsson, som vänligt korrigerat förra bloggen och som påpekar i sin bloggkommentar till nr 48  här vid sidan att Uppsala också finns som asteroid, namnad av Uppsalaprofessorn Claes-Ingvar Lagerkvist. Här trodde “man” ju att “man” fått in en snyting mot Fyris, och så smög det sig.

När jag nu kollar listan över Uppsala-upptäckta asteroider så är listan inte imponerande, den är MYCKET IMPONERANDE. Till och med min gamle MARS-kompis Bertil Pettersson har fått en småplanet uppkallad efter sig. Det skedde redan 1993. Försenat grattis, Bertil!

Lagerkvist har för övrigt en mycket läsvärd hemsida, där vi kan läsa om hans fantastiska upptäckareskapader i asteroid- och kometsfären – men också om hans annorlunda upptäcktsfärder i Albert Einsteins Berlin! Och varför han diggar en musikgrupp som heter – Smaklösa (som förstås också fått en asteroid uppkallad efter sig, det har väl inte ens ABBA eller Beatles eller Rolling Stones?).

Mer ljus!

Moderaterna i Malmö liksom Goethe på sin dödsbädd kräver mer ljus, de förra för att göra Malmö tryggare för medborgarna på den mörka dygnshalvan. Gärna det om man också gör det med senaste teknik, som inte onödigtvis släcker ner natthimlen för oss.

Finns det för övrigt  nått tryggare än att ha Orion och Björnvaktaren som nattvandrare?

Skånskan-snutt om TBO och solen

I söndagens (9.5.2010) utgåva av Skånska Dagbladet tipsas om solteleskopet på Tycho Brahe-observatoriet och Lars-Åke Truedsons kunnande i 10 000-kronorsämnet “Solen och dess fläckar”.  Var får tidningens söndagskrönikör allt ifrån?