Nr 50 2010
Kidnappade solen Halleys komet från en annan stjärna?
Vi skrev ju härom bloggen om 100-årsminnet av Halleys komets STORA besök i vår lilla inreplanetära värld 1910, och nu ställs frågan på sin spets:
* Har Halleys komet överhuvud taget med vårt eget solsystem att göra – från början?
* Kan det vara så att solen, vår snälla harmlösa hemmastjärna, har kidnappat kometen från en annan stjärna? Redan i vaggan? Tillsammans med massor av andra kometer? Ja, så grym kan den astronomiska världen vara.
Det är New Scientist som berättar om en ny teori som skulle kunna förklara förekomsten av det Oortska kometmolnet. Solen har bildats, så lyder resonemanget, i en cluster av 10-1000 andra stjärnor, och i detta stjärn-BB har solbabysarna glatt och obekymrat stulit “free-floating” kometer från varandra. När sen stjärnorna lämnat detta sol-BB för eget vuxenliv i Vintergatan tog de kometmaterialet med sig hem till sina egna system. Rena kidnappingen!
Både kometerna Halley och Hale-Bopp tros ha haft sin hemvist i det Oortska molnet, ska påpekas.
Bakom den nya teorin står astronomen Hal Levinson vid Southwest Research Institute i Boulder, Colorado, och teorin presenterades nyligen vid ett sektionsmöte inom American Astronomical Society.
50:e bloggen i hamn
Jag säger som Jacob Dahlin i tv: Skål ta mej fan! I alla fall med en piccoloflaska skumpa.
Men kom igen när vi firar 100!!!!
Armémuseum löste “raketgåtan”!
Tack till skåningen, Malmöfödde Thomas Roth, 1:e intendent på Armémuseum i Stockholm som löst bloggåtan i nr 47 med den svenska “raketen”, tillverkad anno cirka 1600.
Thomas:
– Föremålet du frågar efter är en s k fyrpil, en slags ammunition som användes för att t ex sätta fientliga städer i brand.
Om vi går in på www.digitalmuseum.se, därefter klickar vidare till Armémuseum och sedan skriver ordet fyrpil i sökrutan så hittar vi detta foto på fyrpilen. Plus fakta som att fyrpilen kom till institutionen 1879 och att givare var något som på den tiden kallades Stockholms ammunitionsförråd.
Fyrpilen drevs av tre raketer, på stången finns träskivor för dess centrering i utskjutningsröret. På 1970-talet togs några röntgenbilder på “raketkroppen” som visade på 53 procent salpeter, 8 procent svavel och 6 procent fukt..
Fyrpilen är över två meter lång, och en kopia finns, som jag tidigare skrev, på det gigantiska Smithsonian-museet i Washington.
Ulug Begh halshöggs
När jag i tidigare bloggar utrett hur astronomer avlidit, glömde jag helt bort Samarkands store son – den vetenskapsintresserade härskaren Ulug Begh, Timur Lenks sonson, han som på 1400-talet byggde tidens största observatorium med bl a en gigantisk murkvadrant.
Muslimska fanatiker (….) intrigerade mot honom och såg till att Ulug Begh störtades och halshöggs 27 oktober 1449. Hans brott var att han prioriterade kunskap och vetenskap på bekostnad av religionen, och under hans levnad blev Samarkand samtidens största vetenskapliga centrum.
Genom sin noggranna stjärnkatalog, av vilken en astronomkollega till Ulug Begh lyckades rädda en kopia för eftervärlden, ses Ulug Begh i dag som en av De Stora i vår vetenskapshistoria. En sen, klen tröst!
Idrottande (a)steroider
– Annars förknippar man väl mest idrottare med steroider, inte asteroider, påpekar Hans.
På ovanstående lista har jag i alla fall intervjuat en legendarisk asteroid, nämligen Emil “Lokomotivet” Zatopek, som tog tre OS-guld 1952 i Helsingfors – på 5 000 m, 10 000 m och i maraton. Intervjun publicerades både i KvP och senare i tidskriften Skånes Idrotts Historia. Zatopek och hans hustru Dana (OS-guld -52 i damernas spjut) bytte tåg i Malmö, och intervjun med paret skedde från perrongen med makarna Zatopek som mer eller mindre hängde ut genom det nerrullade tågfönstret. På bilden, som togs, speglades jag själv i tågfönstret, så vi tre syns på samma bild.
Emil och Dana träffades på allvar under Helsingfors-OS, och de blev sen ett legendariskt par. Emil Zatopek spelade stor roll under den tjeckoslovakiska kampen mot “re-ockuptionen” från öststatsländernas sida 1968, då Pragvåren krossades.
Flygutställning i Landskrona
Lars Olefeldt, gammal kompis i Stora Hult utanför Vejbystrand, tipsar om att Landskrona museum 4 juli öppnar en utställning kallad “Att kunna flyga”.
– Där kommer även min morfar Palle Mellblom med på ett hörn i en monter. Tror dom bl.a. kommer att visa hans universalskruvmejsel, en slags manuell skruvdragare, uppfunnen långt innan Timell var född…
Palle Mellblom, snickare till yrket, var i början av förra seklet en av flygpionjären Enoch Thulins viktigaste medarbetare på dennes Landskronafabrik, och Lars har skrivit en trevlig bok om honom (Palle Mellblom – lite snack och mycket verkstad). Palle var den lakoniske kommentatorn par preference. När Thulin dödsstörtade i Landskrona under en övning inför en konstflygning, en gren som definitivt inte var Thulins starkaste, skrev Palle i sin almanacka 1919 kort och gott:
“14 maj. Thulin störtat med K3 i störtflygning.”
Under planets krängningar, föll Thulin ur sittbrunnen och göt en ögonblicklig död vid kraschen mot marken. Att det skulle ha rört sig om ett självmord, dementerade Palle Mellblom å det starkaste.
Vid dödskraschen vek sig en tvåkrona i Thulins ficka dubbel.
I sommar är det 100 år sedan dansken Robert Svendsen gjorde första flygningen över Öresund OCH 100 år sedan det första svensktillverkade planet lyfte från Ljungbyhed med en svensk pilot. Svaren på alla “när, var och hur” ges i Flyghistorisk revys gamla specialnummer på temat “Flygpionjärerna i Landskrona och Ljungbyhed”.
Nasa:s planer efter rymdfärjan
Här är några av Nasa:s uppskjutningsplaner för 2011.
* Aquarius skickas upp från Vandenburg-basen och målet är studier av saltkoncentrationen i världshaven.
* Med soldrivna Juno (Cape Canaveral) kommer gasjätten Jupiter så småningom att ha närkontakt, och Juno kommer att snurra runt planetens poler 33 gånger.
* NuSTAR ska utforska svarta hål, supernovarester samt aktiva galaxer.
* NPP (The National Polar-orbiting Operational Environmental Satellite System Preparatory Project) riktar in sig på utforskning av jordens atmosfär, oceanernas yttemp och en uppsjö andra saker.
* GRAIL (The Gravity Recovery and Interior Laboratory) år nyfiken på månens inre.
* Mars Science Laboratory ska utforska Mars-mikrobernas eventuella vara eller ickevara.
Tunga vetenskapliga projekt men utan den extra lyster och den extra spänning, som varje bemannad rymdfärja alltid medfört.
Vad händer i Pegasus?
Följ dramatiken om den nya möjliga UGWZ-stjärnan i stjärnbilden Pegasus, en kataklysmisk variabel, t ex på Astronomiguiden. Det är en mycket spännande historia, där stjärnans ljusökning följts de senaste dagarna.