Vulkanerna på Island

Grannlandets vulkanaktivitet, som lamslagit flygtrafiken i norra Europa, får mig att undra: Hur ser dessa eruptioner ut utifrån vår nära rymd? Jag  hade knappt hunnit tänka tanken färdigt förrän jag hittade en Nasa-bild från i går (15 april).

Bilden på Eyjafjallajokull-vulkanen togs av Nasas Terra-satellit, som bevakar vår hemplanet i helg och söcken.

Även ESA:s Envisat-satellit håller ett öga på vikingaön.

Lundmark, Erik XIV och ärtsoppan

Att Knut Lundmark hade humor bevisas av hans flitiga medarbetarskap i Sur.. f´låt Sydsvenskan, en tidning i Malmö som en gång i tiden släppte in naturvetare på sin kultursida. 8 november 1943 var Lundmark på det tillbakablickande humöret och publicerade en kulturartikel på temat “När vintergatorna upptäcktes – Kring ett tjugofemårsminne”. Lundmark berättade bl a om sin envig  med prof Karl Bohlin,  som 1907 fastställt avståndet till nebulosan i Andromeda till – 19 ljusår.

Lundmark:

“Nu kom 1907 framlidne professor Karl Bohlin med en faktisk direkt uppmätning av avståndet till en av de nebulosor, den stora Andromdanebulosan, som förmodats på sina håll vara en vintergata, och han fick därvid den moderata siffran 19 ljusår. Farväl  till tanken att det kunde röra sig om en vintergata! Nebulosan ifråga var tvärtom en av de närmaste himlakropparna. Innan de som ännu ville hålla fast vid tron att andra vintergator funnos hunnit hämta andan, kom nästa klubbslag. Den numera berömde astronomen Gustaf Strömberg, som då arbetade vid Stockholms Observatorium, bekräftade indirekt Bohlins resultat genom att mäta upp parallaxen  till en följeslagare till Andromedanebulosan. Då denna skulle ligga på 45 ljusårs avstånd måste det väl anses fastslaget att de förmodade vintergatorna  voro tämligen närbelägna himlakroppar.”

Lundmark presenterade sin avståndsmätning på ca 600 000 ljusår för Bohlin. Detta bör ha varit omkring 1920.

Lundmark igen:

“Men de spiralformde och med dem närbesläktade vntergatorna? Den som skriver detta började med det frejdiga mod som endast är förbehållet grönskande ungdom en attack som visserligen  gick ytterst ut på att bygga upp men som först måste riva neder. Det som då skulle rivas ner var främst Bohlins och Strömberg direkt gjorda parallaxmätnignar.

Det var svårt det som det brukar heta i yrkesintervjuerna. Vid ett samtal med prof Bohlin frågade jag vad han själv menade om sina resultat. Svaret blev:  “Jag vill fästa licentiatens uppmärksamhet på att dessa mätningar utfördes utan att någon förutsättning gjordes på förhand om resultatet.” Ja, naturligtvis! Mera blev ej sagt då utan jag fick nöja mig med att tyst citera vad kung Erik XIV sade i det berömda SHT-spexet med samma namn, då han avsmakade ärtsoppan: “Fryxell och Odhner må säga vad dom vill men nog är det något sattyg i den här soppan.”

Sattyget visade sig handla om systematiskt inbyggda fel i Bohlins 40 000 mätningar.

I ett handskrivet originalmanus (!) som jag äger av Lundmark skriver han om Bohlins mätningar och dennes jämförelse av Vintergatan med en planetarisk nebulosa (Vintergatan påminner enligt Bohlin om en “servettring”, påpekar KL):

“Visst var det åtskilliga fakta som förklarades därmed men  det sanna var inte nytt och det nya var inte sant. Bohlin begick ett svårt fel i sin framställning så att hans världsbyggnad brakade samman. Det var mänskligt och vi göra alla våra misstag. Självaste Homeros nickade till och slumrade ibland.”

När kommer filmen?

När får vi se t ex i Kunskapskanalen BBC-filmen Einstein and Eddington? Filmen om detta astronomins och den nya fysikens “radarpar”  gjordes  2008 och fick strålande kritik. David Tennant spelar Sir Arthur S Eddington och Andy Serkis en relativt lik Albert Einstein.

På en punkt hade tysken och engelsmannen exakt samma inställning: Bägge var från olika utgångspunkter motståndare till det som cyniskt kommit att kallas “The Great War”;  Eddington var kväkare och därför krigsmotståndare, Einstein kom först i samband med Hitler att överge sin radikalpacifism.

Eddington följde inte direkt uppdraget han fick som professor i Cambridge: Att smula itu Einstins relativitesteori och slå vakt om Newtons heliga principer. Snarare blev det tvärsom, tack vare solförmörkelse-mätningen 1919, vilken blev en världssensation.

Youtube har en hel del snuttar från filmen, som verkar minst sagt lovande.

Sfärernas musik?

Astronomer, fysiker och musik är en ekvation, som håller. Albert Einstein var ju en erkänt skicklig violinist, t ex, och Werner Heisenberg spelade gärna piano. Men vem är denne trumspelande Nobelpristagare? Är det

1. Richard Feynman

x. Paul Dirac

2. Otto Hahn

Rätt svar: Richard Feynman!