Thorvaldsens magnifika Copernicus

Redan i den imponerande entrén  till Thorvaldsen-museet i Köpenhamn, möter den stora,  nästan tre meter höga skissen i gips av hans Copernicus-staty.

Bertel Thorvaldsen (1770-1844) var skulptör och blev en av samtidens populäraste. 1822 blev han färdig med giganten Nicolaus Copernicus, som 1830 gjordes i brons för Warszawas räkning. Under andra världskriget förstördes denna bronsskulptur, som dock restaurerades och sattes på plats igen 1950.

Till en av Thorvaldsens allra populäraste och mest spridda skulpturer hör hans Jesus, Den uppståndne Kristus, som finns lite överallt bland svenska kyrkor (Höör t ex).

Thorvaldsens museum ligger granne med  Christiansborg mitt i Köpenhamn och är alltid värd en tur in om. Just nu visas en specialutställning med verk  av Johan Tobias Sergel, och i höst står en specialutställning på temat WUNDERLAND Tysk romantik – og tegnerne på programmet. Inte minst hur det trolska månljuset lockade romantikens bildskapare dokumenteras.

Fler astronomiska statyer? Faktum är att vårt sällskaps grundare Knut Lundmark ihågkommits med en offentlig utsmyckning vid kyrkan uppe i Älvsbyn, där han föddes 1889 (eg. Kroksträsk).

Först besök på asteroid, sen den röda planeten…

Innan en bemannad Mars-resa blir av, vill både den europeiska rymdorganisationen ESA och nu också Nasa att en bemannad expedition genomförs till en asteroid. Utflykten kommer att äga rum nån gång efter 2020. Enligt ESA:s planer kommer en färd att vara 1,5 år med ett femdagarsbesök på asteroiden inlagt. Innan dess ska även ett robotbesök ha ägt rum på en småplanet av klassen NEO, “nära jorden-objekt”,  och markprover ha tagits hem till jorden.

ESA:s Marco Polo-projekt går ut på just det senare. Förstudierna har varit grundliga och finns att plocka ner på ESA:s hemsida.

Med president Obama och Nasa med på tåget, lär ju ett samarbete över Atlanten vara ofrånkomligt, speciellt  när vi pratar om en bemannad asteroidexpedition. Det är mycket som ska klaffa: Asteroidens bana vs jordens, dess rotation får inte vara för snabb och dess gravitation ska kunna matchas av astronauterna inför en mjuklandning, solens rymdväder får inte ställe till det och skyddet mot en oväntad höjning i den kosmiska strålningen måste vara perfekt.

Kandidatlistan bestod för en tid sedan av sju asteroider lämpliga för ett besök 2025-2030, men den listan har redan  fem-sexdubblats och fler lämpliga  himlakroppar väntas dyka upp när det nya, Hawaii-baserade Pan-STARR-observatoriet (“Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System”) med dess vidvinkeloptik och världens största digitalkamera drar igång jakten på NEO:s på allvar.

Föredrag direkt in i burken!

Vilken astronom har bott längst på Ven? Nej, det är inte  Tycho Brahe – överst på pallen kommer, vad jag förstår,  den duktige Ven-bosatte amatörastronomen, lektorn Bertil Berggren. Tack för all info på AstronomiGuiden som Hans Bengtsson raggat fram! Berggren MÅSTE vi slå vakt om.

– Denne kanske rätt bortglömde men absolut minnesvärde Berggren  byggde ”Dagmar-observatoriet” på Ven, och han var en av de första i landet som erhöll flygcertifikat.

Om Nationalencyklopedins astronomiske medarbetare Lennart Hultqvist. som doktorerade i Stockholm med P-O Lindblad som handledare, håller ut en tid till  på Ven, där han bott i ett par årtionden, kommer även Lennart på pallen – före Tycho.

Läsning om fyrpilen

Om den i tidigare bloggar omtalade märkliga “fyrpilen”, en primitiv men säkert militärt funktionsduglig 1500/1600-talsraket i Armémuseums samlingar, skrev Tönnes von Zweigbergk en artikel i museets årsbok 1967. Tack till 1:e intendenten Thomas Roth, som skickat över artikeln!

Fyrpilen byggde på en sorts flerstegsprincip, förstår jag, och… ja, inget nytt under solen!!!

_______________________________________________________________