hc airPå höstens andra möte, den 24 september, får vi besök av Hampus Nilsson från Lunds observatorium. Han forskar i laboratorieastrofysik, som handlar om hur man med hjälp av extremt noggranna mätningar i laboratoriet kan förklara detaljer i stjärnors och galaxers egenskaper. Vad de består av, hur de rör sig, osv.

Plats: Tekniska museet i Malmö

Tid 24 september kl 19.00

marsoneÄr det möjligt att resa till Mars? Ett en del tror det och arbetar aktivt för att nå dit. Martina Johansson ansökte när det holländska företaget Mars One gav möjligheten att bli en del av rymdfartens största pionjäräventyr sedan månlandningen. 

Nu får vi höra Martina berätta själv om äventyret och hur det gått.  Desutom får vi senaste nytt från föreningen och från universum!

rosetta

I augusti i fjor, efter tio års färd i solsystemet, nådde den europeiska rymdfarkosten Rosetta äntligen sitt mål: kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Tre månader senare genomfördes den första mjuklandningen på en komet någonsin. På årets första möte kommer Gabriella Stenberg Wieser, forskare på IRF i Kiruna, att berätta om den spännade resan.

sagan1

Med anledning av att en ny version av serien "Kosmos" nu börjat i svensk TV, ägnar vi årets sista möte åt en portalfigur inom populärastronomin: Carl Sagan. Doktoranden i litteraturvetenskap, Daniel Helsing, forskar om honom: "Jag kommer att berätta om Carl Sagan och Cosmos, med ett fokus på hur han i TV-serien går tillväga för att förmedla modern vetenskap till en allmän publik". Plats. Tekniska Muséet, Malmö.

bild-kallelsesmMötet den 25 september  handlar om resor till stjärnorna. Är det bara science fiction eller finns det en realistisk möjlighet att genomföra en sådan resa?  Sciencefiction-gurun Bertil Falk berättar om fantastiska rymdskepp från litteraturen och sällskapets ordförande Peter Linde ger oss en del hårda fakta om tekniska problem och lösningar. Varför alls göra resan och vilka resurser krävs?

nedslagDen 30 jan får vi höra om ett alldeles nytt forskningsområde; astrogeobiologin. Prof Birger Schmitz berättar då om forsk-ningen vid det nya special-designade astrogeobiologiska laboratoriet i Lund. Där är det möjligt att rekonstruera vilka olika typer av meteoriter som fallit på jorden under dess historia. Detta ger nytt ljus över olika händelser i solsystemets historia och till livets historia på jorden.