IMG 3539smUrban Eriksson är den ende i landet som disputerat på hur man lär ut astronomi. I Sverige leder han för närvarande "Stjärnförsöket", ett sätt att med enkla medel få skolungdom att hjälpa till att kartlägga natt­himlens kvalitet över hela landet.  I föredraget den 2 maj berättade han om de störande ljuskällorna och hur man med "Stjärnförsöket" vill dra uppmärksamheten till dem.  

IMG 3293smDen 28 mars var det dags för sällskapets årsmöte. Styrelsen presenterade sin verksamhet och ekonomi  och ansvarsfrihet gavs med acklamation. Efter de formella punkterna fick vi höra vår egen astrohistorieexpert, Ulf R Johansson, kåsera över spännande astronomiska personligheter och händelser i Sverige de senaste hundra åren.

IMG 0098smDen 26 april kom Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet, och berättade om saker som sprängs i rymden. Exploderande stjärnor letar han dagligen med nya kameran ZTF på gamla P48 teleskopet på Palomar. Krockande neutronstjärnor som vränger rumtiden hoppas han också hitta fler av! Mötet hölls denna gång i Astronomihuset i Lund.

IMG 1980smVisualiseringscenter C i Norrköping är ledande i att visa världen på nya sätt baserade på verkliga data. Vi bjöd in Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering och centrets chef. Han berättade om det NASA-sponsrade "OpenSpace" som skapar nästa generations miljöer i domteatrar och planetarier.  Vi fick också se en unik videofilm och en rapport från den succéartade rymd-uppskjutningen av Falcon Heavy.

IMG 1885smMånga framsteg inom astronomin kommer från skarpare bilder. Men ännu kan man knappast se detaljer på stjärnytor, för detta krävs teleskop som kopplas ihop över kilometerlånga avstånd. Sådana teleskop kommer att möjliggöra bortåt tusen gånger skarpare bilder än Hubble-teleskopets! Professor Dainis Dravins i Lund är expert på området och berättade den 25 januari om den kommande revolutionen.

IMG 4235smSom en höjdpunkt i sällskapets 80-årsfirande arrangerade vi den 26 oktober en unik rymdkonsert. Vid en efterföljande middag på restaurant Valvet firade sedan sällskapet mera internt jubileet. Till god mat blev det Lundmarknostalgia, videohälsningar,  mm. Kvällens höjdpunkt blev utdelningen av Knut Lundmark-priset. 

IMG 1209sm

Vad händer med jorden vid stora kollisioner? Sanna Alwmark, nyligen disputerad i berggrunds-geologi, gav den 28 sept ett geologiskt perspektiv på himlakroppskollisioner - den mest spektakulära processen i solsystemet.

Kvällen innehöll  också unika live-intervjuer om svensk rymdpolitik och så fick vi veta hur det är att vara astronom på sydpolen!

IMG 0186sm

Finsk amatörastronomi har sedan länge varit ett föredöme för andra länder. Vi hade denna gång från Finland bjudit in redaktören för Ursas tidskrift "Tähdet ja Avaruus", Marko Pekkola och hans fru Emma Bruus. De berättade om framgångarna och om det nya övervaknings-systemet för himmelsfenomen, "Himlavakten".

 

 

IMG 0110sm

Årsmötet var den 30 mars och avlöpte utan några större överraskningar. Kvällens huvudföredrag hölls av vår egen medlem, Lars-Åke Truedsson som, förutom att vara en synnerligen flitig solobservatör, också har fördjupat sig i hur samspelet mellan jorden och solen påverkar vårt klimat. Enligt Lars-Åke kan de nuvarande klimateffekterna till stor del förklaras av naturliga och periodiska förändringar.

IMG 9830smDen 23 feb bekantade vi oss med en ny gren av astronomin, nämligen den del där man studerar gammastrålning. Hur universum ser ut i denna extremt energirika strålningsform berättade astrofysikern Yvonne Becherini från Linnéuniversitetet. I sin forskning använder hon bl a ett stort Cherenkov-teleskop placerat i Namibia. 

Vi hade också en unik Skypeintervju med kollegor från andra sidan jorden!

 

IMG 9726smVi inledde 2017 med att bjuda in astrofysikern Henrik Hartman, Malmö högskola, att berätta om den unika stjärnan Eta Carinae. Det är en instabil jättestjärna, en miljon gånger mer ljusstark än solen och omgiven av något som vi idag ser som en välkänd nebulosa.  Vi fick en resa om och kring ett av universums mest fascinerande objekt, med spännande fenomen men också många olösta frågor!

IMG 9434aFinns det intelligenta varelser på andra planeter i universum? Vilka förutsättningar krävs för att intelligens, kommunikations-förmåga och tekniska civilisationer ska kunna uppstå? Det berättade David Dunér, professor  och forskare i kognitiv semiotik, om på vårt sammanträde den 1 dec. 

Och vi fick förstås rykande färska nyheter både från sällskapet och från universum i övrigt!

IMG 9109sm

Hösten 1956 utkom Harry Martinsons epos Aniara - ett verk som skakade både samtid och eftervärld. Vi uppmärksammade författaren och Aniara på höstens andra träff. Huvudföredraget hölls av Martinson-kännaren, litteraturprofessorn Johan Stenström.

Dessutom blev det spännade astronomiska nyheter, bl a om Gaia-satellitens första resultat.

eelt eso smHöstsäsongen är igång och på vårt första möte berättade Peter Linde om det europeiska extremt stora teleskopet (E-ELT). Blir det en ny revolution inom astronomin?  På mötet fick vi också fylliga rapporter om sommarens timade och höstens kommande aktiviteter. 

mergsmTill vårens sista möte bjöd vi in prof Leif Lönnblad, teoretisk fysiker från Lunds universitet, som berättade om de nyupptäckta gravitationsvågorna och andra fascinerande sätt att observera universum. Gravitationsvågornas existens öppnar nämligen även upp ett helt nytt fönster för astronomiska observationer av extrema händelser i universum.

 

IMG 8367sm

Den 31 mars hade sällskapet årsmöte på Tycho Brahe-observatoriet. Förutom årsmötesförhandlingarna fick vi en rapport från solförmörkelsen i Indonesien och en redogörelse för ett förslag till ett naturumområde nära TBO. Dessutom berättade Peter Hemborg om sin unika donation, med många års klippsamlande från rymd och astronomi. Vi avslutade med lite ögongodis i videoform.

 

IMG 8010smTill årets första sammanträde den 28 jan hade vi inbjudit prof David Dunér från Pufendorf-institutet, men tyvärr blev han förhindrad att komma. I stället hoppade ordföranden Peter Linde in för att på samma tema ge kvällens huvudföredrag. Vi fick också bilder från Pluto och icke minst en fin presentation av studentföreningen ALVAS verksamhet.

antitykI början av förra seklet hittades ett unikt föremål på havsbotten nära grekiska ön Antikythera. Forskningen pekar på att detta varit ett avancerat instrument, en analog dator avsedd att förutsäga händelser på himlen. Experten Ingvar Pehrson besökte oss och berättade mer om denna märkliga och spännande antika uppfinning. Vi fick också höra om senaste astronomiska nytt och om astronomisatsningar på sociala media.

IMG 7701smDagens kosmologi har många spekulativa inslag kring universums födelse i stora smällen, om det finns andra universa än vårt, mm. På höstens tredje möte blev prof em Bengt E Y Svensson vår gäst. Bengt är professor i teoretisk fysik med kosmologi som specialintresse. Hans föredrag hade den spännande titeln "Kosmologin idag – vetenskap och spekulation".

IMG 1404sm

Den 27 augusti inledde vi höstsäsongen på Tekniska museet med ett föredrag av Anders Nyholm, vår tidigare styrelsemedlem som nu doktorerar i Stockholm. Vad krävs för att en stjärna ska smälla av på detta sätt och vilka processer äger rum i en supernova? Anders gav många av svaren. 

IMG 1689smPå höstens andra möte fick vi besök av Hampus Nilsson från Lunds observatorium. Han forskar i laboratorieastrofysik. Med hjälp av praktiska experiment förklarade Hampus spektralanalys. Extremt noggranna mätningar i laboratoriet möjliggör förståelse av detaljer i stjärnors och galaxers egenskaper. På mötet fick vi också nyheter om månförmörkelse, Science Safari och mycket annat.

Messier-42-1024x755

Årsmötet hölls traditionsenligt på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev alltså årsmötes-förhandlingar, med redogörelser för verksam-heten, styrelseval, etc. Därefter var allt ljus på Orionnebulosan! Vi fick vackra bilder, historien bakom M42 och astronomen Bertil Pettersson berättade om sin katalog på unga stjärnor.


IMG 0582smÄr det möjligt att resa till Mars? Ett en del tror det och arbetar aktivt för att nå dit. Martina Johansson tog chansen när det holländska företaget Mars One gav möjligheten att bli en del av rymdfartens största pionjäräventyr sedan månlandningen. 

Den 26 februari fick vi höra Martina berätta själv om äventyret och hur det gått.  Dessutom var det gott om både förenings- och astronomiska nyheter.

IMG 0424smI augusti i fjor, efter tio års färd i solsystemet, nådde den europeiska rymdfarkosten Rosetta äntligen sitt mål: kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Tre månader senare genomfördes den första mjuklandningen på en komet någonsin. På årets första möte berättade Gabriella Stenberg Wieser, forskare på IRF i Kiruna, om den spännande resan.