Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Våra ögon och kameror kan bara se en bråkdel av den strålning som kommer från astronomiska objekt. Bengt Ask är radioamatörastronom visade hur man med en enkel antenn, en prisvärd radiomottagare och fritt tillgänglig programvara kan skapa en bild av Vintergatan vid 21 cm våglängd och på köpet lära sig massor om den spännande radioastronomin. Mötet var även vårt årsmöte med verksamhetsberättelse, ekonomiberättelse och val.
- Uppgifter
Artificiell intelligens används numera på ett eller annat sätt alltmer i dagligt liv och nyhetsflödet domineras ofta av AI. Är AI en vän eller en blivande fiende?
Peter Linde och Bengt Rönde gjorde ett försök att i någon mån skingra mystiken och gav en liten bakgrund till AI. Några spännande experiment demonstrerades.
Dessutom fick vi en rapport från ett gymnasieprojekt, från Fotografiska samt se de senaste astrobilderna.
- Uppgifter
Denna gång bjöd vi in Filip Persson, AI-konstnären som just skickat ett konstverk till månen! Den 15 jan avfyrades en Space X Falcon 9 lastad med bland annat mänskligt DNA och flera NFT-konstverk. Filip berättade om sitt konstverk, om vad NFT är och om vad Moon Mars museum vill göra.
Det blev även nya astrobilder, ett par kortföredrag och visning av jätteteleskopet Finn.
- Uppgifter
Till årets sista möte bjöd vi in Thomas Bensby, universitetslektor vid avd för astrofysik, LU. Han berättade om utforskning av Vintergatan med spektroskopiska observationer. Genom att studera ljuset från stjärnor så kan man avslöja deras kemiska sammansättning, rörelser, och ålder.
Det blev också astrobilder, boktips och rymdnyheter samt en berättelse om jägaren på himlen.
- Uppgifter
SAAF:s fjärrteleskop i Spanien såg dagens ljus 2021 och har sedan dess utvecklats till ett lättanvänt instrument som kan nås via en webbläsare. Johan Warell berättade om hur projektet drivs, hur universitetsstudenter och gymnasiearbetare har engagerats och visade exempel på bilder och mätningar.
Dessutom fick vi en fantastisk demonstration av hur ISS passerade framför solen och en rapport om hur Jupiters röda fläck förändras.
- Uppgifter
Maniitsoq-strukturen på Västgrönland anses vara världens största och äldsta kraterformation med utomjordiskt ursprung. Den beskrevs första gången 2012. Kraterstrukturen är inte bara mycket stor och mycket gammal utan den är också mycket kraftigt eroderad. Vi bjöd in Adam Garde, dansk geolog, som själv var bland upptäckarna av den nya strukturen.
Det blev också nya vackra astrobilder och ett miniföredrag av Håkan Pettersson om avancerad infrarödteknik.
- Uppgifter
På höstens första månadsmöte erbjöd vi ett astronomiskt kalejdoskop! Det blev en blandning av nyheter, både från sällskapet och från astronomin. Vi fick höra om en unik Marsglobs öden och äventyr, den hade återbördats och visades upp. Vi fick också veta mer både om den världsberömde Patrick Moore och om de kommande superteleskopen.
- Uppgifter
Idag lever många av oss i eller nära städer som gör det svårt att hitta en tillräckligt mörk plats för att kunna betrakta stjärnhimlen. Stjärnor, planeter och Vintergatans svagt lysande band försvinner i skenet från gatulampor och annan ljusförorening. Men i Planetariet finns stjärnhimlen kvar och vi kan sätta oss bekvämt och beundra den. Anna Arnadottir, föreståndare för planetariet i Lund, tog oss till Vattenhallen Science Center och berättade och visade.
- Uppgifter
Den intressantaste exoplanetupptäckten ligger ännu framför oss – att hitta någon planet som liknar jorden. Att hitta jordliknande små planeter är svårt men nu observeras solen som om den vore en fjärran stjärna för att lära sig hur man ur dess ljus kan finna solsystemets planeter. Professor Dainis Dravins berättade om den avancerade forskningen kring detta. Mötet var också sällskapets årsmöte.
- Uppgifter
Sedan upptäckten av de första exoplaneterna vet vi idag att exoplanetpopulationen är stor och mångsidig. Galaxen är vidsträckt med exoplaneter i alla möjliga storlekar och miljöer. Detta ger en möjlighet att lära sig om planeter helt olik vår egen. Vi bjöd in Jens Hoeijmakers, senior forskare vid Lunds observatorium, att berätta om detta spännande område. Dessutom senaste rymd- och astrobildsnytt och ett gymnasieprojekt.
- Uppgifter
Vi startade året med den stora finalen av vår frågesport "På spåret mot stjärnorna". Bengt Rönde hade under hösten kört ett par kvalificeringsrundor och nu skulle de bästa mötas för att utse vinnaren. Vi fick också träffa en grupp ungdomar från Latinskolan i Malmö som nyss gjort sitt gymnasieprojekt på observatoiriet. Rymdnytt om nye svenske astronauten Marcus Wandt och boknytt om den legendariska astronomen Payne-Gaposchkin fanns också på programmet.
- Uppgifter
Vi numera vet att det runt spiralgalaxer finns svaga strukturer som är reliker från bildandet av den centrala galaxen. Genom att karakterisera dessa strukturer kan vi få information om den mörka materiens natur. Santi Roca Fàbrega är forskare vid Lunds observatorium och arbetar med ESA:s Arrakhis-projekt, vars huvudmål är att i detalj studera några vintergatslika galaxer och deras utkanter. Den 30 november berättade han om sitt sökandet efter mörk materia.
- Uppgifter
På månadsmötet den 26 oktober fick vi höra Gabriella Stenberg Wieser, rymdfysiker och forskare vid IRF i Kiruna. Via zoom berättade hon om sin medverkan i JUICE-projektet, dvs om ESA:s rymdsond Jupiter Icy Moons Explorer, som nu lyckligen är på väg till Jupiter.
Det blev också mer astrofoto och premiär för "På spåret mot stjärnorna"!
- Uppgifter
Till septembermötet hade vi bjudit den kände astrofotografen Göran Strand. Medverkande via zoom berättade han genom sina bilder om sin passion för astronomi, ljus och olika ljusfenomen. Vi fick följa med på en resa bland regnbågar, norrsken, stjärnor och galaxer. Göran lät oss se och lära känna himlaobjekt närmare än kanske någonsin.- Uppgifter
Bengt Rönde berättade om ett äventyr i juni 2023 på Teneriffa. En fantastisk stjärnhimmel från 2500 meter höjd, centrum av vintergatan synlig för blotta ögat och spännande astrofotoobjekt som inte kan ses från svensk horisont. Massor av foton av nebulosor, stjärnhopar och Vintergatan utlovas. Han vågade jämföra sin systemkamera med Hubble-teleskopet!
- Uppgifter
Frågan om hur galaxer bildas är ett olöst problem inom astronomin. Oscar Agertz, docent vid Lunds observatorium, gav oss en överblick över hur vi tror galaxer bildas och utvecklas. Vad kan vi lära oss från de mest avlägsna galaxerna tillsammans med detaljerade observationer av stjärnor i Vintergatan? Oscar presenterade nya superdatorsimuleringar som skapar kosmologiska experiment och hur dessa leder oss närmare en teori för galaxers ursprung.
- Uppgifter
Cassiopeiabloggen såg dagens ljus år 2010. Sedan dess har redaktören Ulf R Johansson hunnit med drygt 2000 ASTB-bloggar. Det var dags att summera de största händelserna under åren. Ulf R valde ut och kåserade om sina favoriter.
Mötet var sällskapets årsmöte med sedvanliga årsmötesförhandlingar. Vi fick också rapporter om ett avancerat gymnasieprojekt och ett egentillverkat meteorövervakningssystem.
- Uppgifter
Under de senaste åren har man upptäckt mer än 5000 exoplaneter. Man har gjort stora framsteg även när det gäller att beskriva dem, inte bara när det gäller massa eller radie, utan också deras atmosfärer. Vi bjöd in Bibiana Prinoth, doktorand vid Lunds observatorium, att berätta om de senaste upptäckterna. Det blev också en spännande gymnasieprojektpresentation och det senaste om Webb-teleskopet och vår egen teleskopsatsning ute i Oxie
- Uppgifter
Till årets första månadsmöte bjöd vi in dr Colin Carlile, forskare vid Lunds observatorium och tidigare chef på ESS. Colin berättade om intensitetsinterferometri där målsättningen är att kunna skapa bilder med högre upplösning av stjärnor än vad som är möjligt med dagens teleskop. Vi fick också senaste nytt om den aktuella kometen och om de senaste rymduppskjutningarna. Dessutom en försmak av vår kommande satsning på Tycho Brahe-observatoriet.
- Uppgifter
Årets sista månadsmöte hölls den 1 dec på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev ett "astronomiskt julbord" med ett antal goda smårätter på menyn. Tycho och hans nova uppmärksammas på flera sätt. Vi fick rykande rymdnyheter och dessutom nya fina astrobilder. Ett nytt inslag var en finurlig liten astrotävling baserad på att känna igen himmelsobjekt.
- Uppgifter
Kvantmekaniken förutsäger att par av sammanflätade ljuspartiklar har egenskaper som inte kan förklaras med klassiska modeller. Istället hänger deras egenskaper samman på ett sätt som öppnar för nya möjligheter att använda kvantmekanik. Johan Rathsman, teoretisk fysiker, gav den spännande bakgrunden till årets Nobelpris i fysik. Vi fick också höra om ett nytt modellprojekt på Österlen, se färska astrobilder och höra om MARS.
- Uppgifter
- Uppgifter
Upptäckten av exoplaneter får anses vara ett av de största genombrotten astronomin haft, kanske någonsin. Många astronomer forskar nu inom området. En av dem är Linn Eriksson som disputerade i våras på hur exoplaneter uppkommer. Vi bjöd in henne till höstens första månadsmöte! Till detta kom även nyheter från rymden och visningar av fantastiska astrobilder!
- Uppgifter
Iskärnor och trädringar innehåller information om den kosmiska strålningen omkring jorden sedan tusentals år tillbaka. Mätningar visar också tecken på att solstormar kan vara mycket starkare än vi tidigare trodde. Vi bjöd in en ledande forskare inom området, geologen professor Raimund Muscheler, Lunds universitet.
Astrohistoria, gymnasieprojekt och amatörastrobilder stod också på programmet.
Sida 1 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
