Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
På höstens andra möte fick vi besök av Hampus Nilsson från Lunds observatorium. Han forskar i laboratorieastrofysik. Med hjälp av praktiska experiment förklarade Hampus spektralanalys. Extremt noggranna mätningar i laboratoriet möjliggör förståelse av detaljer i stjärnors och galaxers egenskaper. På mötet fick vi också nyheter om månförmörkelse, Science Safari och mycket annat.
- Uppgifter
Årsmötet hölls traditionsenligt på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev alltså årsmötes-förhandlingar, med redogörelser för verksam-heten, styrelseval, etc. Därefter var allt ljus på Orionnebulosan! Vi fick vackra bilder, historien bakom M42 och astronomen Bertil Pettersson berättade om sin katalog på unga stjärnor.
- Uppgifter
Är det möjligt att resa till Mars? Ett en del tror det och arbetar aktivt för att nå dit. Martina Johansson tog chansen när det holländska företaget Mars One gav möjligheten att bli en del av rymdfartens största pionjäräventyr sedan månlandningen.
Den 26 februari fick vi höra Martina berätta själv om äventyret och hur det gått. Dessutom var det gott om både förenings- och astronomiska nyheter.
- Uppgifter
I augusti i fjor, efter tio års färd i solsystemet, nådde den europeiska rymdfarkosten Rosetta äntligen sitt mål: kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Tre månader senare genomfördes den första mjuklandningen på en komet någonsin. På årets första möte berättade Gabriella Stenberg Wieser, forskare på IRF i Kiruna, om den spännande resan.
- Uppgifter
Den 4 dec fick vi höra litteratur-vetenskapsdoktoranden Daniel Helsing berätta om legenden Carl Sagan. Daniel berättade bl a om hur Sagan i TV-serien gick tillväga för att förmedla modern vetenskap till en allmän publik. På kvällens program stod även Rosetta, bibliotekspresentation, prisutdelning och bokrecension.
- Uppgifter
Denna gång fick vi en unik inblick i Gaia-projektet. Gaia är en astrometrisk satellit som nu påbörjat sina observationer i rymden. Professor Lennart Lindegren från astronomiska institutionen i Lund är en av de ledande vetenskapsmännen bakom projektet och berättade vad som hittills gjorts efter uppskjutningen.
- Uppgifter
Mötet den 25 september handlade om resor till stjärnorna. Är det bara science fiction eller finns det en realistisk möjlighet att genomföra en sådan resa? Sciencefiction-gurun Bertil Falk berättade om fantastiska rymdskepp från litteraturen och sällskapets ordförande Peter Linde gav oss en del hårda fakta om tekniska problem och lösningar. Varför alls göra resan och vilka resurser krävs?
- Uppgifter
Höstens första möte hölls på Tycho Brahe-observatoriet och ägnades åt amatörastronomi. Christer Kjellner, AstroSwedens grundare, berättade om filosofin bakom företaget och hur det utvecklats. AstroSweden är är störst på astronomisk utrustning i Sverige.
Vår egen Peter Larsson visade hur man gör magnifika solbilder och vi fick nyheter om Rosetta och om vår nya boksamling. Håkan Barregård rapporterade från sitt besök på Ölands stjärnträff.
- Uppgifter
Kvällens huvudföredrag handlade om solstormar och dess effekter. Det var Peter Wintoft från Institutet för rymdfysik i Lund som gav oss en spännande inblick i dessa fenomen, som är speciellt aktuella just nu när solen befinner sig i en aktiv fas.
- Uppgifter
Årsmötet hölls som vanligt på Tycho Brahe-observatoriet och kvällens föredragshållare var Leif Petersson som visade upp delar av sin astronomiska frimärkssamling och gav en underhållande beskrivning av deras bakgrund.
Några avgick ur styrelsen som å andra sidan fick ett par nya tillskott.
- Uppgifter
På sällskapets 400:e sammanträde genom tiderna berättade docent Marie Dacke om forskningen kring dyngbaggars navigering efter stjärnhimlen. Hon har visat att dyngbaggar håller rak kurs i nattmörkret tack vare Vintergatans ljusa band på himlen. På mötet fick vi också en återblick från sällskapets och astronomins historia.
- Uppgifter
Den 30 jan fick sällskapets medlemmar stifta bekantskap med en helt ny vetensskap, astrogeobiologin. Professor Birger Schmitz gästade oss och gav en lysande exposé i ämnet. Schmitz berättade bl a om den revolutionerande teknik han utvecklat för att kunna identifiera meteoriter och mikrometeoriter nerfallna på jorden genom historien.
- Uppgifter
Den 11 dec fick vi en helkväll med många nya teknologiska verktyg med fokus på astronomi. Föredragshållare var vår egen Jorge de Sousa Pires som också fick hjälp på distans av Urban Eriksson från högskolan i Kristianstad.
- Uppgifter
Den 31 oktober handlade det om "Jakten på liv i universum" och mötet hölls i Lundmarksalen i Astronomihuset i Lund. Sällskapets ordförande Peter Linde hade kommit ut med en bok som handlar om var liv eventuellt kan finnas och hur man kan hitta det. Peter höll kvällens huvudföredrag på detta tema och en livlig diskussion följde.
- Uppgifter
"Hur har en stavgalax som Vintergatan bildats?" Den frågan utforskar docenten Nils Ryde vid Lunds Observatorium, och han ägnade vårt septembermöte åt att besvara så mycket som överhuvud taget går att besvara. God hjälp har han och andra svenska astronomer haft av studiet av extremt gamla röda jättestjärnor i Vintergatans centrala partier.
- Uppgifter
Den 29 aug inledde vi med en satsning på amatörastronomi. Förutom våra egna amatörastronomer medverkade Jan Sonnvik som byggt ett eget fjärrstyrt observatorium, Gustav Holmberg, som är avancerad variabelstjärneobservatör och Johan Warell, som berättade om SAAF och amatörastronomi. En annan höjdpunkt blev en intervju med Rune Folgelquist, svensk amatörastronomis nestor.
- Uppgifter
Den 25 april var det dags för vårens sista möte, vilket ägnades åt resultaten från öppnandet av Tycho Brahes grav. Kärnfysikern Jan Pallon var med i projektet för att närmare analysera hårstrån från Tycho. På vårt möte berättade han om detta unika projekt och vad som blev resultatet.
- Uppgifter
Årets årsmöte avhölls enligt stadgarna nära vårdag-jämningen, i år blev det den 22 mars. Verksamhet och ekonomi presenterades och godkändes med applåder. Ännu fler applåder fick avgående styrelseledamöter och mottagarna av "Årets Tycho". Kvällens huvudpunkt var "Musikaliska Intryck" av Leif Petersson.
- Uppgifter
Kvällens föreläsare, solforskaren Dan Kiselman visade oss fantastiska närbilder av solens lysande yta när han berättade om det svenska solteleskopet på La Palma. Tekniken bakom bilderna och de vetenskapliga resultaten visar att teleskopet är i yttersta världsklass.
- Uppgifter
Planetarier, där man kan beskåda en konstgjord stjärnhimmel, finns numera på många platser.
I Vattenhallen i Lund invigdes nyligen ett helt modernt planetarium. Den 24 jan höll sällskapet årets första möte där. Förutom visningen i planetariet fick vi ett föredrag om olika planetarier, stora och små, förr och nu.
- Uppgifter
Idag känner man till över 800 exoplaneter – planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen. Planeter bildas i skivor av gas och stoft, som kretsar kring unga stjärnor. Men hur kan damm och centimeterstora stenar med försumbar gravitation växa till allt större kroppar och fastna vid varandra? Anders Johansen, forskare från Lunds Observatorium, förklarade detta på säsongens sista möte.
- Uppgifter
Vad har internet och det svenska elkraftnätet med astronomi att göra? - Kanske inte så mycket, mer än att datanät blivit en viktig förutsättning för storskaliga astronomiska projekt och att solstormar kan påverka kraftnäten i Sverige och världen. Om detta kunde Torsten Cegrell, professor vid KTH, berätta vid ASTBs och Skånska Ingenjörs-klubbens gemensamma möte på Tekniska museet den 22 nov.
- Uppgifter
Novembers första dag kännetecknades av ett väder som knappast var astronomiskt utan snarare kunde beskrivas med Strindbergstiteln "Inferno". Strindberg och astronomin var i varje fall huvudtemat för kvällen på Lunds stadsbibliotek med Ulf R Johansson som leading star.
Vi fick en spännande inblick i Strindbergs astronomiska teorier - som inte är riktigt lika berömda som hans romaner...
- Uppgifter
LOFAR – Low Frequency Array – är ett radioteleskop för långa våglängder och innebär en ny era för radioastronomin. Prof Hans Olofsson från Onsala rymdobservatorium berättade på septembermötet om detta jättelika europeiska radioteleskop. Det är mekaniskt enkelt men använder i gengäld mycket avancerad signalbehandling.
Sida 3 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
